Det börjar genomsyra så mycket. Det är så...så...frustrerande! Mitt hjärta vill fara och träna imorgon, men min hjärna inser att det är bara att avboka. Lite eftersom jag just tog en dunderkur med hostmedicin. Jag tänker satsa allt krut på söndag istället! Och tänka på alla underbara träningspass jag ska avnjuta i framtiden.
Men. Jag längtar efter att få ge mig ut i skogen igen. Gonna run, baby run, like a stream down the mountainside. Åh jag längtar...
2 kommentarer:
Åh! Samma här. Bara längtar efter att få bränna av massa energi. Shottar hostmediciner och inhalerar hela dagarna och längtar till gymmet, till spåret, tills musklerna bränner...
PRECIS! Så skönt att höra att man inte är ensam :)
Men snart, mycket snart är vi därute med mjölksyran i musklerna :)
Krya på dig!
Skicka en kommentar