TORSDAG:
David sjuk. Men jag och Dino avklarade ett besök hos barnmorskan, nu är hela barnafödarprocessen klar (för denna gång) och lite vemodigt är det. Jag minns knappt hur det var att vara gravid. Men som tur är har jag ju kvar min tigerrandiga mage som bevis! (Tur att djurmönstrat är inne i år, och alla år..) Sen åkte jag och Dino iväg till Catrine och hälsade på, fick en massa gott fika och prata lite hund - vilket var ett tag sedan. Åkte därifrån till stan, och shoppade loss - på barnkläder. Så himla roligt det är, och vad det kommer att ruinera oss. Undrar om det börjar vara ett beroende? Fick sedan träffa söta syster och handla lite nyttigheter, typ mat.
FREDAG:
David fortfarande sjuk. Jag och Lillen var på BVC, och han vägde 5900 gram och var 60 cm lång. Nästa gång vi skulle dit var i slutet av Juli, vilket jag tycker var en lämplig intervall. Jag fick fylla i ett test, och dom konstaterade att jag inte var deprimerad (big surprise!) Sedan tog vi en roadtrip till Orrliden och hälsade på hos Jenny, Dino tyckte det var roligt - tills han inte tyckte det var roligt längre. Och då for vi hem.
LÖRDAG:
David FORTFARANDE sjuk. Jag och Dino plockade upp pappa, och sedan handlade vi ett (MITT!!!) äppelträd. Eller egentligen ett päronäppelträd (kan man kalla det ett päppelträd?). Ester hette det, och hur roligt låter inte det?
Jag: Hur snabbt växer Ester?
Expediten: Inte så snabbt, äppelträd gör sällan det.
Jag: Men jag tar ett ändå.
E: Här har du en sopsäck du kan ta trädet i.
Jag: OK. Jag lägger ESTER i sopsäcken.
Ja. Jag antar att det bor en liten mördare som vill kasta små Estrar i sopsäckar i oss alla.
SÖNDAG:
...Så planterade jag Ester. Så om något år så kan Dino äta "päpplen" - me like.
I övrigt händer det inte så mycket. David är snart frisk. Inga större men där inte. Kia har fått årets först myggbett och ser ut som om hon varit i barslagsmål. Dino har blivit alldeles för stor, alldeles för snabbt och kommer snart att måsta byta till större blöjor. Jag gruvar mig redan, eftersom jag minns hur jobbigt det var sist (inte för Dino, för MIG!). Fast sedan blir det bättre, när man ser hur liten han ser ut i dom nya större blöjorna.
Nä. Nu är det dags att ta sig ur pyjamasarna och göra något av denna dag. Också.
Over and out.
1 kommentar:
Mycket Tack för besöket... det var underbart... du får gärna komma igen...=) //Catrine
Skicka en kommentar