Ner som en pannkaka.
Klockan är ganska snart 02, och det står en tårta i kylen. Inte vilken som helst...utan en ganska ful en. Lagren gled runt lite som jag brukar göra på golvet, i slutet på träningspassen när man ska göra armhävningar. Så gled dom.
Men det står en tårta där. Och allt fika är klart, imorgon är det kalasdag! Dino har haft en bra dag, han har verkligen anammat hela den här födelsedagsgrejjen. Sprungit runt och skrikit GRATTIS åt alla och sjungit. Min kära arbetskamrat Jenny kom hit, och jag vet inte om han vart mer glad åt presenten eller åt att någon lekte alla billekar med honom? :) Båda tror jag.
Ja, för att avsluta så jag kan stänga ögonen och knoppa in. Jag smög just in till Dino, kröp intill hans varma rygg. Drog in hans härliga lukt. Och tänkte nostalgiskt, att den här natten för 3 år sedan så låg han för första gången vid min sida. Jag låg vaken. David hade somnat. Jag var så jädrans lycklig, att fastän barnmorskorna kom in och sa åt mig att sova - så ville jag bara diskutera underverket som låg bredvid mig.
Det var den kortaste natten i mitt liv. Det sa bara SWISCH så var det morgon igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar