Jag är sjuk. Jag är förkyld och min hals känns som ett rivjärn. Och något med någon som häller salt i halsen också. Jag pimplar äcklig hostmedicin och har hela tiden en förhoppning om att SNART kan jag träna.
Lite som vanligt alltså.
Men det bekommer mig inte alls lika mycket som vanligt. Jag har världens goaste Dino som ligger bakom min rygg när jag skriver det här, bara det gör upp för vad som helst - precis vad som helst. Vi har haft våran beskärda del ljusglimtar idag. Vi har planterat en gurkplanta, legat under en filt på vår halvfärdiga altan i våra nya utemöbler och bara myst. Dino har hjälpt mig en massa - på gott och ont. Mest gott. Vi åt jordgubbar till middag...för att vi kan.
Vi har det bra. Fortfarande bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar