Om skrivkramp. Kl. är 23.32.

Jag har verkligen det ikväll. Jag har suttit i 47 minuter nu med samma inlägg, och kommer ingen vart. Idag har vi städat lite, jag har varit till stan och handlat en babysitter. Våran hade förbrukat upp sitt förtroendekapital. Och även ett par byxor. Och jag vet att jag sa att jag inte skulle handla kläder innan jag gått ner x antal kilo - men det var på rea. Och då är det legitimt, då är det praktiskt taget som att tjäna pengar på det. Sedan gjorde jag en räkpaj till middag, och hur himla upphetsande är det att läsa allt detta. Inte mycket. Och fastän mitt liv kan vara tråkigt att läsa om, och tråkigt att skriva är det så himla roligt att leva det.

Det mest spännande som händer på Villavägen är att folk näckar som galna. Eller inte näckar, men årets-inne-mode-grej verkar vara kalsonger. Det lämnar alldeles för lite åt fantasin. Och uppenbarligen kan jag ju inte vara ensam om att tycka det, för varför annars skulle man ha uppfunnit shorts? Dino hakade i alla fall på trenden och slängde kläderna i förra veckan, för första gången. Och hur skönt verkade det inte vara att vara naken och känna vinden fläkta om rumpan? Fast han hade lite klass och var nudist på baksidan, i skuggan.

Over and out.