Om glädjen med att inspirera andra. Kl. är 20.29.

Jag fick ett sms, som började något sådant här: Ni inspirerade oss. Glad i hågen lät jag min fantasi vandra iväg, vad hade vi inspirerat i? Var det mitt och Davids underbara förhållande (tyck om varandra super-duper-mega-mycket, men när ni väl bråkar - gör det ordentligt!). Borde jag kanske börja skriva "tips för hur man får förhållandet att hålla" som Blondinbella? Eller kan det ha varit på modefronten jag inspirerade? Dom där fula träningsbyxorna jag köpte förra sommaren på Ica Maxi är ju lite lika dom där swettisbyxorna man ska ha till kavaj i år. Hallå? Sammanträffande? Skulle inte tro det. Hade min humor äntligen funnit genomslagskraft? Eller min vänliga inställning till välgörenhet (var ju faktiskt på väg att bli fadder åt en isbjörn, tills jag fick veta att man faktiskt inte fick en egen isbjörn!).

Men.

Det var vårat badmintonnät. Dom hade blivit inspirerade av vårat badmintonnät och köpt ett eget. Ja. Kul att inspirera någon, på något sätt i alla fall.

Over and out.