En av mina allra mest inspirerande följare "M" skrev en kommentar för en vecka sedan - och det har bara inte kommit till att svara. Skamligt, men förlåt. Jag tänkte på det du skrev om löpning, och lyktstolpetipset (att springa en lyktstolpe längre) var ju klockrent! Jag brukar tävla mycket med mig själv, och ha bra musik i öronen. Första sommaren ville jag kunna springa hela elljusspåret utan att stanna (det långa, när jag började var jag tvungen stanna tre gånger på det korta!) och det gjorde jag! Förra sommaren ville jag springa en mil, under en timme - och även det gick! Tävla mot sig själv, det är mitt bästa tips. Och håll ut, från början är löpning trist - men sedan blir det magnifikt!
Med ditt knep kommer man ju till slut springa till världens ände...
Och angånde maghullet, det där är knepigt. Kvinnor har det rent genetiskt kämpigt att få bort det, rör man bara på sig och äter någorlunda så kommer det oundvikligen försvinna till slut - men det kommer inte vara det första att fara. Dock, finns det en väldans positiv grej med det - kroppen hinner vänja sig med att den förändras. Huden hinner förändra sig, istället för att bara samlas på magen som än kängurupung (egna erfarenheter). Ha det i bakhuvudet!
Och bra jobbat! HEJJA HEJJA!
Nu - ladda om för jobbnatt. Längtar efter att vara pigg, att få äta upp mig ordentligt igen och att få träna riktigt himla hårt. Snart, mycket snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar