Dino vaknade ungefär samtidigt, och för en sekund kändes det motigt att stiga upp - inte för att ta tag i mina moderliga plikter, utan för att det var typ tio grader utanför täcket. Lite tvärt tänkte jag på vad jag gjorde tidigare - jag tror det var något i stil med att ta ner täcket till soffan. Tända en brasa. Göra en frukost, som förmodligen var under all kritik och sitta i soffan inlindad i täcket och äta den (frukosten alltså, inte täcket eller soffan) framför tv:n.
Men fyfan så trist. Nu får jag äta frukost med den goaste lilla kille som finns. Och skratta. Och skratta ännu mer.
(Jag ÄLSKAR mina moderliga plikter!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar