onsdag, april 18, 2012

Svar (igen) (och fler kommer att komma)

"Jag har under en period följt denna blogg och mäste säga att du varit riktig duktig på din "resa".
Jag har själv varit grovt överviktig, vägde som mest 122kg och bestämde mig att du är det nog.
Jag gick ner 44kg på strax över elva månader genom långa promenader och att äta vanlig mat men mindre portioner.
Nått som förvånar mej när jag läser din blogg är att du verkar tycka det är roligt att träna hela tiden, för mig var det dom absolut värsta månaderna i mitt liv.
Ständigt trött, ständig värk och allt kändes som skit i allmänhet.
nu ligger jag på 81kg och kommer aldrig att sätta mej i den sitsen igen att jag måste gå ner i vikt.
Tycker du verkligen att det är så roligt att träna som du påstår i bloggen?
Vad jag kan se på bilderna så har du en verkligt fin kropp nu och fick jag bestämma så skulle du sluta nu innan det börjar se okvinnligt ut.

Mvh/ Mickael Stenmark"



Först vill jag börja med att säga tack och så kul att du följer bloggen. Sedan vill jag fortsätta med att säga vilken fantastisk prestation du har gjort! 44 kg är ju bara...ja...wow! Imponerande, verkligen! Svaret på din fråga är "ja", jag tycker precis så mycket om träningen som jag beskriver. Men jag förstår vad du menar, eftersom jag innan 2010 börjat träna otaliga gånger - men inte fortsatt. Jag tror att när man ska lära sig gilla träning, är det lite som att lära sig tycka om mat man inte gillar. Man kan liksom inte trå en surströmmingsburk direkt, man får börja med små tuggor. Vissa saker lär man sig inte gilla, förrän en viss tidpunkt i livet. Alla bitar föll på plats den här gången, jag hittade träning efter träning som jag gillade och nu är det en del av mig... Nu älskar jag allt med den!

Sedan måste jag nog göra dig besviken, mitt mål just nu är att lägga på mig mer muskler. Jag har ju inte direkt Hulkstatus nu, om man säger så. Jag vill se hur långt jag kan nå, dessutom finns det otaliga fördelar med muskler; som ökad förbränning och det är faktiskt ganska skönt att kunna öppna syltburkar själv. Eller orka leka med min son, och lyfta honom så högt han bara vill! Mitt allra största mål är ju egentligen att bli starkare.

Men tack, och tack för din kommentar!

(gammal bild, men jag är så sjukt sunkig idag att jag kan bara inte förmå mig att ta ett kort)

Inga kommentarer: