Kan det vara så att kroppen känner av att det är onsdag?

Imorse hämtade jag tidningen. Det tog kanske 1,5 minut, lite för att jag drog ut på det och lite för att jag slängde sopor också. 1,5 minuter är det enda jag varit utomhus sedan i...söndags...! Det är ju hemskt!

Under eftermiddagen slog rastlösheten till med FULL kraft. Dino är trött och inte alls piggare än igår. Jag skulle så hemskt gärna vilja klä oss, ta en prommis, åka till affären, hyra en bra film. Men jag ser på honom att han inte ens har ork att lämna soffan.

Jag har en teori om att kroppen vet att det bara är 32 minuter tills onsdagsgänget står i Sal 1...ledda av bästa peppande Jossan. Det spritter i den! Den vill göra någonting. Lite vill den se andra sidan på dessa väggar.

MEN vi tar det bästa möjliga alternativet. Snabbträning i källaren. Sedan tänker jag krypa ner i soffan med hjärtegrynet!