Långfredagar är till för att sovas bort, för kanske var det bara inbillning - men var jag inte lite utvilad när jag vaknade idag? Jag tror det!
Sov ända till 15.30 och vaknade innerligt glad över att äntligen ha en längre ledighet. Jag förstod redan innan hur dessa två veckor skulle bli, det syntes redan på papperet. Sju nätter, en skolträff i Kramfors och någonstans insåg jag att det enda rätta var att fästa blicken på just DENNA fredagen. Tur att jag har underbara David också, annars vet jag inte hur det hade gått :)
Nu ska jag försöka välja ut vad kvällen ska fyllas med, det borde bli lite disk och tvätt. MEN stegräknaren ser hopplöst ledsen ut, dessa dagar när man dels jobbar natt och dessutom ska vända tillbaka på dygnet gör inte direkt underverk. Kanske en promenad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar