Keso blandat med krossad ananas. Lätt det godaste sättet jag ätit Keso på. Rekommenderas till mellanmål!
3 kommentarer:
Anonym
sa...
Hej, Nu har jag laddat länge nog för att skriva. Jag har följt din blogg ett tag (näe, vi känner inte varandra, har inte ens träffats) nu, och jag är jätteimponerad över hur duktig du har varit/ är. Jag önskar att jag oxå kunde komma mig dit. Och jo, jag vet, jag kan, om jag bara ger mig DEN på det. Men du vet det finns så mycket att skylla på, vi tar det "imorgon" och det finns ju ett "imorgon" varje dag. Jag vet att jag inte borde smygäta den där kakan, jag kan tillockmed säga det högt till mig själv, men ändå för handen kakan till munnen och den slinker så lätt ned i magen, för att sedan ge mig ett så dåligt samvete. Jag trivs inte det minsta med mig själv... Jag kan vara duktig och hålla mig från allt onyttigt, men på vågen syns det ju så jättelite. Och när jag väl lyckats tappa nåt kilo, så tänker jag (helt fel, JAG VET!)att då kan jag belöna mig med en gokaka, och sådär, då var jag fast i sockersuget igen och måste börja om på noll, eller kanske till och med på minus... Ja, det här blev ju svammligt, du kanske inte förstår nåt av det, men hur som helst, du ska vara stolt över dig själv!! Det skulle jag ha varit!!
Nån gång ska jag ta itu med mig själv, jag måste, kanske imorgon...
Hej M! Tack för din underbart fina kommentar, den gjorde min dag! Jag förstår precis allt du pratar om, varenda ord. För mig var det lättare att börja med träningen, jag har börjat med kosten en miljard gånger - men det har slutat på precis samma sätt som du beskriver! Och jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det handlar inte om dålig karaktär, det handlar om våra instinkter och hur vi är uppbyggda :) Vad vi var tvungna vara för att överleva riktigt himla länge sedan.
Jag vet att du har det i dig, för utifrån vad du skriver så är vi lika :) Fast du verkar vara aningens modigare :) KRAM på dig, och lycka till!
3 kommentarer:
Hej,
Nu har jag laddat länge nog för att skriva. Jag har följt din blogg ett tag (näe, vi känner inte varandra, har inte ens träffats) nu, och jag är jätteimponerad över hur duktig du har varit/ är. Jag önskar att jag oxå kunde komma mig dit. Och jo, jag vet, jag kan, om jag bara ger mig DEN på det. Men du vet det finns så mycket att skylla på, vi tar det "imorgon" och det finns ju ett "imorgon" varje dag. Jag vet att jag inte borde smygäta den där kakan, jag kan tillockmed säga det högt till mig själv, men ändå för handen kakan till munnen och den slinker så lätt ned i magen, för att sedan ge mig ett så dåligt samvete. Jag trivs inte det minsta med mig själv... Jag kan vara duktig och hålla mig från allt onyttigt, men på vågen syns det ju så jättelite. Och när jag väl lyckats tappa nåt kilo, så tänker jag (helt fel, JAG VET!)att då kan jag belöna mig med en gokaka, och sådär, då var jag fast i sockersuget igen och måste börja om på noll, eller kanske till och med på minus...
Ja, det här blev ju svammligt, du kanske inte förstår nåt av det, men hur som helst, du ska vara stolt över dig själv!! Det skulle jag ha varit!!
Nån gång ska jag ta itu med mig själv, jag måste, kanske imorgon...
/M
Förresten, kesella brukar jag baka saffransbullar med, är det verkligen gott att äta bara sådär?? Men det är nyttigt förstår jag?
/M
Hej M! Tack för din underbart fina kommentar, den gjorde min dag! Jag förstår precis allt du pratar om, varenda ord. För mig var det lättare att börja med träningen, jag har börjat med kosten en miljard gånger - men det har slutat på precis samma sätt som du beskriver! Och jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det handlar inte om dålig karaktär, det handlar om våra instinkter och hur vi är uppbyggda :) Vad vi var tvungna vara för att överleva riktigt himla länge sedan.
Jag vet att du har det i dig, för utifrån vad du skriver så är vi lika :) Fast du verkar vara aningens modigare :) KRAM på dig, och lycka till!
Skicka en kommentar