tisdag, mars 20, 2012
Det fungerade bra.
Åtta gick jag in till Dino. Sjöng en underbart vacker godmorgon-sång som borde ha väckt dom döda. Sa godmorgon, klappade han på magen och rufsade i håret. Sedan sa jag Dino ungefär sjuttioelva gånger. Och Dino? Han såg ut såhär...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar