Dag sju - min tro. Detta sammanfattar nog bra. Fast jag och Gud har inte ens dejtat.

Jag tror på människor, på vad vi själva kan åstadkomma. Vår egen inneboende kraft. Jag tror inte på Gud. På jesus. På hinduiska gudar. Eller andra högre väsen (förutom spöken, dom tror jag på). Men jag respekterar att andra tror. Så länge det är ömsesidig respekt.

Jag tycker att gitarrsolot i Masters of puppets är det finaste gitarrsolot som finns. Det är inte det mest tekniska, eller avancerade. Men, för mig, finns det något med det - som gör att varje gång jag hör det stannar jag upp på ett zombieliknande vis. Vill du tycka att något annat solo är finare, eller kanske till och med tycka om dansbandsmusik - kommer jag kanske inte att förstå det, men jag kommer att respektera det. Och jag kommer inte försöka få dig att ändra dig. Förstår ni. Ömsesidig respekt.

Jag tror på mig. På det solot. På en hel massa människor. Och på The Ark.