30 minuter spinning, efter 1,5 timmes mixad träning. Och, jag tyckte att det gick rätt okej - så därför bokade jag det lite tuffare - lite längre, spinningpasset till söndagkvällen. Och med ett leende på läpparna insåg jag, att det skulle gå! Jag svettades som en...ja, som någon som svettas mycket. Och benen, ja jag kände att jag hade ben. Men. Den stora skillnaden från alla andra spinningpass - jag vart aldrig andfådd. Och det kändes aldrig jobbigt. Det var bra förutsättningar helt enkelt. Det börjar märkas skillnad.
Och imorse nådde jag ett stort viktmål. Ett mål jag nog hade velat nå för länge sedan, men...va tusan, nu är jag där. Nu är det bara att fortsätta.
Dino är förresten inte riktigt på banan (inte frukten, den andra som bilar åker runt) idag. Jag tror att han är mammas lilla sjukling, lite. Så idag blir det en lugn - ack så lugn hemmadag.
Inte ens när han är riktigt upprörd, kan han låta bli att smila upp sig när kameran kommer fram. Linslus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar