Ny dag. Nytt år. Nya framsteg.

När Dino vaknade imorse - kunde han helt plötsligt krypa på knä. Det kunde han inte när han gick och la sig igår. Jag vet inte hur ofta jag säger det, men tiden går för fort. Jag har just avslutat en liten tupplur (hrmmm...räknas det som tupplur efter två timmar? För vissa är det banne mig en natt!) och Dino sussar vidare ett tag till. När jag skulle smita ifrån honom, så funderade jag över vart jag trodde han hade fötterna. Och dom var längre ner. Och längre ner. Och längre ner. Han har blivit så lång, som en liten pojke - och inte som den bebbe jag känner.

Nyårsdagen firas i samma lugna anda som igår. Det mest exalterande som hänt är nog att vi varit ute på prommis med pulkan, men denna gång fick Kia dra på sig selen och dra den! Smart tyckte matte. Lat. Tyckte Kia. Från början krumbuktade hon sig, som en brunstig hingst (hingstar blir nog inte brunstiga va...ja, men jag kommer inte på något bättre!) men efter ett halvt kvarter lugnade hon ner sig. Och i samma takt att tungan började hänga, drog hon som om hon aldrig gjort annat. Skönt, för hon började vara lite understimulerad. Vad gör ni alla, denna nyårsdag?