...när man minst anar det...

...så kommer det, det braiga vädret alltså... Fast jag anade det nog, har kikat på smhi.se flera gånger om dagen i hopp om att se ljusning... Och jag vet inte vad jag hade gjort om det inte kommit, låst in mej förmodligen...dragit ner för fönstren... Men som tur var slapp jag det :)

Men inte är det långt ifrån att den stora depressionen drabbar en när man inte sett solen på typ två veckor... Hoppas att den riktiga sommaren kommer nu!

Det händer inte så mycket här annars, total tristess tror jag man kan kalla det... Hela den här sommaren skulle bli så rolig, med konserter och festivaler. Men i och med att Counting Crows ställde in, och lämnade mej med 1) en värdelös biljett som måste lösas in nånstans i Göteborg (lär ju bli lätt...) 2) en rebound med ålderskrisen 3) brustet hjärta... :( så har allting känts ganska meningslöst, så stadsfesten...den kom, såg och segrade utan mig... Tillämpade fullständig melankoli...och hyrde några filmer...och drog ner persiennerna...och åt godis...

Men, i och med den fullständiga ljusningen på väderfronten...så kommer även andra ljusningar... Har till exempel dammat av lite gamla ideer som jag haft tidigare, saker som jag skulle kunna tänka mej att syssla med istället för att torka skit för en skitlön! Och, har sakta men säkert kommit på att jag kan göra nästan vad jag vill (förmodligen aldrig bli en rockstjärna...om ni hört mej sjunga) men en massa andra saker... Ska fundera lite till innan jag gör några officiella uttalanden... :D

Här kommer i alla fall lite bilder som jag vet att någon har väntat på hela inlägget, synd bara att inte de miljontals mygg som så vänligt gjorde oss sällskap på promenaden hade tid att sitta med på fotografiet...

Over and out.