måndag, april 30, 2012

Hipp hipp hurra!

Idag fyller jag 26 år. Tänk så fort tiden går, och ändå så känns det som att livet startade på riktigt vid 23.

Godis eller inte, födelsedagar låter inte vänta på sig. Så det blir inget godis idag heller, däremot blir det ett bodycombatpass vid lunch. Lite besviken är jag eftersom jag tänkt få kräma ur mig all den träning som legat och lurat i kroppen, men Friskvårds stänger 14 idag. Aja, det är ju en dag imorgon också!

Jag firar i alla fall med ett glas cola efter den sedvanliga frukosten. Mums. Dino firar med att sitta i sin nya fotölj, äta Cheerios och titta på Pippi.

Vad gör ni denna underbara Valborgs då?

söndag, april 29, 2012

Kalas!

Vilket kalasväder, passande ett kalas! Ikväll hade vi ett kalas i efterskott för Dino, och jag vart firad i förskott även. Fastän jag avtackat mig all slags uppvaktning, som varje år.

Både jag och Dino fick en massa fina presenter! Däribland en liten fotölj, lego, fjärrkontroll till kameran, bilar, bodybutter... Ni får helt enkelt gissa vem som fick vad.

Mysigt var det hur som helst. Dino somnade så gott...trodde jag. Så när jag gick in och skulle bädda om honom så var han precis i insomnandet. Nu är han i andra andningen FROM HELL! Övertrött och speedad på godis rusar han runt i spjälsängen, det är lite som att stänga in en amfetaminist i en hundgård. Snart somnar han nog.

Right?

Aaaaah, lättnadens suck.

En liten springtur, och med en massa peppande musik i öronen så kändes det som att jag dansade fram. Tyvärr tog knäna lite stryk, men det känns som petitesser!

En Gainomax i solen, och jag är i himlen!

Vet ni vad träning ger?

Ett fantastiskt tålamod.

Dino fick en ny basketkorg i förrgår, och nu är han helt såld på den. Han vill att man ska stå och titta på när han slamdunkar den, och inget annat. Bara titta.

Och när han inte får det, och jag sätter mig vid matbordet för att äta - då grinar han. Och klänger.

Och OM det inte hade varit så himla länge sedan senaste träningen, så hade jag tyckt han var ganska rolig och söt. Jag hade följt med han några gånger, och sedan kommit på något mycket roligare.

Men. Ingen träning = Inget tålamod. Så istället använder jag den där stränga mammarösten, och säger "nämen nu får det faktiskt räcka!".

Jag hatar stränga mammarösten. Den känns inte som min röst egentligen.

lördag, april 28, 2012

Läget?!

Inget godis. Ingen träning, fast jag hade tänkt fara ut och springa - ända tills solen gick i moln. Och regnet började strila.

Dessutom spenderar jag kvällen med att baka en tårta jag egentligen inte får äta.

En toppenkväll! Och vad gör ni då?

Jag är glad att jag fullkomligen sket i vilan sist.

I helgen blir det nämligen ofrivillig vila igen! Igår jobbade jag, så det vart ingen träning. Idag har jag en miljard saker att göra, eftersom att det är kalas imorgon och därför missar jag även träningen imorgon. Det finns ett combatpass bokat i mitt namn, som startar om en timme och tjugo minuter. Jag tror bara inte att jag har hjärta att fara, och lämna kaoset här hemma.

Men samtidigt mår jag skit, utan att få träna. Det är lördag och det här himla godisförbudet ställs på sin spets, samtidigt som jag inte har kunnat träna något alls. Låter skitfjantigt, jag förstår det. Men jag vet att det finns en hel massa som förstår.

Hur ska man göra?

fredag, april 27, 2012

4 down - 38 to go.

Jag är en riktig sockerjunkie, det vet jag om. Jag har tur eftersom mina två beroenden i livet, träningen och sötsaker, pretty much tar ut varandra.

Men, jag märker det som när det började diskuteras om de 42 godisfria dagarna.

Jag är beroende av skiten.

Det luriga vid alla slags beroenden är att kroppen får en att tro att det inte bara är viktigt för en. Inte bara nödvändigt. Kroppen får en att tro att det är livsnödvändigt! Kroppen är busig på det viset, men jag har ett knep - som jag tänkte ni skulle få ta del av.

Jag tänker på att frukt höjer blodsockret lika mycket som godis. Det är ju fakta och studier. Sedan ifrågasätter jag om det verkligen är så himla livsnödvändigt att höja blodsockret som kroppen påstår, genom att fundera om jag inte är sugen på en frukt istället. Då känns det inte så viktigt längre med det där himla sockret.

Det är så man fattar att det är hjärnspöken man har att göra med!

(Det är ingen slump att det finns livsmedel vi måste påminna oss om att äta, och livsmedel som vi vill äta)

"men varför bloggar hon inte?"

Men det är faktiskt ganska fullt upp! Jag har jobbat idag, men inte tränat (vänta, ett litet ångestvrål - jag saknar min fredagsträning) och hämtat Dino. Vi har ätit tacos tillsammans, jag har skruvat upp en basketkorg och jag lyckades sätta den lilla plastbollen från hallen. Men allra mest beror bloggtystnaden på att jag byggt ett parkeringsgarage. For real. Jag har en nyvunnen respekt för civilingenjörer numera.

Men fatta att vara småbarnsmamma till en Dino. På mindre än 24 timmar har jag varit någon slags byggledare, undersköterska och basketproffs. Man ska liksom kunna mycket om mycket!

torsdag, april 26, 2012

Det enda rätta.

Jag kom hem från jobbet för tre minuter sedan, på ett ungefär. Dino var trött efter dagis, och båda var hungriga.

Då gjorde jag fan det enda rätta. Ställde in kycklingen som skulle bli en sallad, ringde pizzerian efter mat och lovade Dino att vi skulle packa upp hans bilbana efter middagen. Alla vart gladare efter det!

Jag kan vara världens bästa mamma, jag kan även vara den sämsta. Gränsen är hårfin.

3 down - 39 to go.

Inga sötsaker än, det går faktiskt ganska bra...om jag inte tänker så mycket framåt vill säga. Men, no pain no gain. Det har varit tre bra dagar med massa protein, och vatten. Bara bra ur kostsynpunkt, det ska bli spännande att se vart dom här 42 dagarna leder mig.

Jag skyndade mig ut en stund efter jag packat upp alla matvaror idag, det känns som att det var länge sedan man såg solen. En alldeles ny Fitness Magazine hade jag med mig, och lapade D-vitamin. Vilken energi man får utav solen!

onsdag, april 25, 2012

Det är vår ute idag.

Äntligen, fast jag har inte känt så mycket på den än. Har mest härjat runt Ica Maxi och tömt deras hyllor (påfyllning i gång fem, påfyllning i gång åtta...)

Handlingen var så stor att när jag kom till kassan och lämnade fram den där blippgrejjen så tittade hon på vagnen och sa "hoppas det där inte är avstämning". Jag sa att jag hoppades detsamma. Och det var det inte! Oh thank you lord! Lite vardagssaker hinner vi allt med, utöver jobb, träning och godisförbud!

En bild på vårkillen!

tisdag, april 24, 2012

Jag har hållit mig i stillhet en hel dag.

Ingen träning överhuvudtaget.

Om man inte räknar att spela fotboll med Dino.

Men det gör jag inte. Däremot har jag lyssnat på en massa härlig träningsmusik, som för mina tankar tillbaka till Friskvårds och ger ett litet endorfinpåslag. Nu är proteinpuddingen intagen och det är sängen nästa!

Natti natti.

Inte minsta sötsak än.

Däremot gick den där vilan, vi pratade om förra veckan, inte så bra... I teorin skulle jag idag ha vilat typ fem dagar. I praktiken vart det träning i söndags OCH ett superbra biceps/triceps pass igår! Dessutom en stund på ett Crosstrainer-liknande föremål.

Det är bara att konstatera: jag suger på att vila. Jepp.

Ikväll ska jag vila. Jag bara måste det.

måndag, april 23, 2012

Dino, ett litet inlägg för framtiden.

Ganska stor del av den här bloggen är ju tillägnad min fina son. En liten dokumentation om våra roliga dagar tillsammans.

Därför vill jag bara berätta för dig, Dino, att när du var två år och fyra dagar så var din favoritlek att neka din mamma pussar. Den går ut på att jag frågar om jag kan få en puss, du kiknar av skratt och säger "Näe". Sedan pussar jag dig under hakan där du är sådär kittlig. Och sedan gör vi det om och om och om igen. Och du slutar aldrig skratta.

Din andra favoritsysselsättning är när du ska sova. Efter vi har sagt gonatt så kastar du ut allt du har i sängen, sedan lägger du dig och sover. Bara snutten får vara kvar! Sedan när jag ska gå och sova, och kikar till dig Lillskrutt...så får jag varje kväll lyfta över dig till myshörnan. Bädda din säng. (Ta ett kort eller två) Och sedan lyfta tillbaka dig...

...och du vaknar aldrig.

Don't you worry 'bout a delicatoboll.

Jag löste Delicato-bolls-situationen som dök upp. Jag hittade en kille här hemma som inte har avgett något slags sötsakslöfte alls!


11 timmar och 55 minuter.


"Eventuella brott mot den utmaningen måste ju resultera i tillägg på tiden du måste avstå godis. Eller hur?"

Det lät som en bra ide tycker, jag har inte tänkt så långt egentligen - för när jag bestämmer mig för något så åker tjurskallen på och jag bara MÅSTE klara det!

"Och vad räknas in i kategorin: GODIS!??"

Jag tänker såhär, är det gott är det okej. Är det gott och onyttigt är det inte okej. Alltså tänker jag köra utan bakverk, utan chips, utan läsk med socker i... Jag känner mig själv ganska bra vid det här laget, och vet att jag måste hålla tyglarna ganska hårt på mig själv. Tillåter jag annat gott så ersätter jag oftast bara godiset. Fast, där tycker jag att man ska klura ut hur man själv fungerar - och hur man själv vill göra. Kanske har du bättre karaktär? Välj det sätt som passar dig bäst!

Men en sak vet, denna goding som jag just hittade i kylen. Efter att ha jobbat förmiddag. Inte ätit middag och är lagom trött. Den är inte okej! Men jädrar vilken frestelse...


Gomorgon bloggen!

Idag drar jag och jobbar, får se om mina arbetskamrater minns mig - eftersom det har blivit mycket vara-hemma-med-febrig-Dino på sistonde. Jag har även en liten plan på att kanske försöka ta ut min friskvårdstid och fara och gymma lite innan dagens slut.

(och våga bara fråga om den där...öh...vilan!)

Måndag! Jag startar den med en lite snabb frukost:


söndag, april 22, 2012

Hur gick det nu med vilan, Sara?

Tja, det gick inte så bra. Inte så bra alls, men det vart en underbar combat ikväll + lite extra kondition!

Bara att hoppas på att de godisfria dagarna går bättre då! Kul med alla som hakar på, HEJJA er!

Bara 11 timmar och 53 minuter kvar.

Innan det är 42 godisfria dagar. Om jag är orolig? Japp.

Men samtidigt taggad. Det känns snarare som 42 dagar att finslipa formen på!

Tack "M" för din fina kommentar!

Jag fick en sådan underbar kommentar några inlägg nedan, dels fylld med en massa beröm - som jag var så glad över. Det speglade nämligen det jag vill med bloggen: att folk ska må bra av den! Och må bra över sig själva! Så, tack "M" och fantastiskt bra kämpat!

I samma kommentar var det även en fråga om hur en "dagmatsedel" kunde se ut för mig. Så here goes nothing, såhär ser den ut en perfekt dag!

Frukost: Grovt bröd och en kopp te, lite Kesella ELLER en burk vaniljkesella ELLER smoothie med lite extra proteinpulver.

MELLANMÅL: Lite frukt, nötter ibland.

LUNCH: En inte särskilt stor portion med gårdagens rester.

MELLANMÅL: Proteinshake.

MIDDAG: Helt vanlig hemlagad mat.

KVÄLLSMÅL: Kaseinproteinpudding.

+ att jag försöker dricka 2 liter vatten, och äta något extra efter träningen. Gainomax till exempel.


När jag arbetade på att gå ner i vikt så var jag noga med vad jag åt. Att det inte skulle vara för onyttigt, och la dessutom in en massa konditionsträning. Nu när jag på något vis vill bygga upp kroppen igen, så försöker jag vara noga med att få i mig min beskärda del protein.

Men! Det ovan är en perfekt dag. Jag är småbarnsförälder, perfekta dagar kommer inte alltid...det är sanningen. I realiteten ser det ofta lite annorlunda ut, ofta så får den där proteinshaken agera lunch. Mellanmålet kan bli en halv kesella, men på ett ungefär. Med hemmalagad mat så menar jag bra, helt vanlig mat som hela familjen kan äta. Det funkar inte att stå och laga flera olika rätter. Väldigt sällan använder vi oss av halvfabrikat. Lördagar är ätardagar, då köper vi färdig mat och njuter av det! Och äter godis, sedan brukar det även bli en liten godiskväll mitt i veckan också. Så ser det ut!

lördag, april 21, 2012

En sjuhelsikes utmaning.

Jossan, på bästa Friskvårdskompaniet hade en ide. En ide om en utmaning, under sex veckor ska man utmana sig på något vis. Jag är ju aldrig bangen på något sådant, så jag läste igenom listan hon radat upp som exempel på vad en utmaning kunde vara. Det var som att välja i en godispåse, jag ville göra ALLT! Lyfta mer i bänk, få bättre kondition, jag ville göra chins direkt! Sedan såg jag den sista punkten på listan och fick typ ett tryck över bröstet. Åh herregud tänkte jag...och det var då jag förstod.

Jag måste låta bli godiset i sex veckor. Det måste bli så.

Jag är ju inte glad över det, och några dagar in kommer inte heller min omgivning vara glad över det. Men det måste göras. Kanske är det så att även du blir lite sugen att göra en förändring under sex veckor, en tjej hade som förslag att hon skulle träna minst två gånger i veckan under dessa veckor! Smart va?

Skriv antingen ett mål här, eller så går du in på http://friskvardskompaniet.blogg.se/ - där kommer det finnas massa stöttning och pepp, och förhoppningsvis erbjudande om terapi eller något. (dom två första kommer det ju även finnas här i massor)

42 sketna dagar.

Det fixar vi!

fredag, april 20, 2012

Ska träna på att vila!

Fredagar = Bodypump och spinning, sjukt kul båda två! Bäst var nog att jag klarade hela bicepslåten, med inte så mycket vikt på förstås, men utan att få avdomnade armar! Kanske börjar all bicepsnötning ge resultat? Dessutom var armarna maffiga efteråt!

Men nu blir det en oönskad, men mycket välbehövlig vila på några dagar. Tills på onsdag tänkte jag som mest ta en liten promenad här och där. Ja - jag kommer att bli grinig. Ja - det kommer att bli både trist och svårt.

Men.

Kroppen behöver det! All denna träning, ger verkligen resultat - men nu börjar det slita lite. Jag är stolt över att kunna ge ALLT i varje träningspass, fast jag minns inte hur det är att vakna upp utan träningsvärk (på riktigt). Är det inte rygg, är det axlar, eller biceps eller en massa olika ställen. Jag älskar träningsvärk, men jag känner att kroppen behöver en lite längre sammanhängande vila (typ fem dagar...).

Så blir det! Skriv därför gärna och berätta om eran egen träning, något slags endorfinpåslag måste jag få (även om det inte är mitt eget).

onsdag, april 18, 2012

Today I'm fearless.

Vilken bra dag, Dino har varit go - jag har hunnit en massa saker OCH jag fick äntligen testa Bodycombat 51! Det var helt fantastiskt, vilken bra release! Efter combaten vart det en tre kilometer på löpbandet och ett biceps/triceps pass. Lagom mör just nu.

Innan jag lägger mig tänkte jag pynta lite, imorgon vaknar ju Dino som en 2-åring! Jag kan inte fatta hur fort tiden går! Imorgon blir ett lugnt Mamma-Dino-firande, med lite paket, ballonger och någon godsak.

Svar (igen) (och fler kommer att komma)

"Jag har under en period följt denna blogg och mäste säga att du varit riktig duktig på din "resa".
Jag har själv varit grovt överviktig, vägde som mest 122kg och bestämde mig att du är det nog.
Jag gick ner 44kg på strax över elva månader genom långa promenader och att äta vanlig mat men mindre portioner.
Nått som förvånar mej när jag läser din blogg är att du verkar tycka det är roligt att träna hela tiden, för mig var det dom absolut värsta månaderna i mitt liv.
Ständigt trött, ständig värk och allt kändes som skit i allmänhet.
nu ligger jag på 81kg och kommer aldrig att sätta mej i den sitsen igen att jag måste gå ner i vikt.
Tycker du verkligen att det är så roligt att träna som du påstår i bloggen?
Vad jag kan se på bilderna så har du en verkligt fin kropp nu och fick jag bestämma så skulle du sluta nu innan det börjar se okvinnligt ut.

Mvh/ Mickael Stenmark"



Först vill jag börja med att säga tack och så kul att du följer bloggen. Sedan vill jag fortsätta med att säga vilken fantastisk prestation du har gjort! 44 kg är ju bara...ja...wow! Imponerande, verkligen! Svaret på din fråga är "ja", jag tycker precis så mycket om träningen som jag beskriver. Men jag förstår vad du menar, eftersom jag innan 2010 börjat träna otaliga gånger - men inte fortsatt. Jag tror att när man ska lära sig gilla träning, är det lite som att lära sig tycka om mat man inte gillar. Man kan liksom inte trå en surströmmingsburk direkt, man får börja med små tuggor. Vissa saker lär man sig inte gilla, förrän en viss tidpunkt i livet. Alla bitar föll på plats den här gången, jag hittade träning efter träning som jag gillade och nu är det en del av mig... Nu älskar jag allt med den!

Sedan måste jag nog göra dig besviken, mitt mål just nu är att lägga på mig mer muskler. Jag har ju inte direkt Hulkstatus nu, om man säger så. Jag vill se hur långt jag kan nå, dessutom finns det otaliga fördelar med muskler; som ökad förbränning och det är faktiskt ganska skönt att kunna öppna syltburkar själv. Eller orka leka med min son, och lyfta honom så högt han bara vill! Mitt allra största mål är ju egentligen att bli starkare.

Men tack, och tack för din kommentar!

(gammal bild, men jag är så sjukt sunkig idag att jag kan bara inte förmå mig att ta ett kort)

tisdag, april 17, 2012

Svar!

"Hej
Jag måste först få säga att jag gillar din blogg. Sen har jag en liten fråga, ang att du skrev om hunden och att jag tidigare sett att du tränat med henne. Hur är det med det nu? Tränar ni fortfarande :D och hur går det ihop med träning, sambo, barn, jobb och hund? Hinner man med allt?"

Först och främst: Tack så mycket, och roligt att du gillar bloggen! Det är svårt att hinna med ibland, Kia är fortfarande en viktig del i familjen även om hon inte alltid får så mycket tid som hon förtjänar. Vi tränar mest bara för skojs skull nu, när Dino var i magen så va det sista vi gjorde att ta ett LP1 (tre förstaplatser i lydnadsklass 1) och planen är att kunna starta i 2:an någon gång. Dino avgudar henne, och det är kul nu när dom börjar ha lite mer utbyte av varandra. På somrarna är det underbart att ta med henne på en springtur i skogen! Hon har inte samma centrala roll som innan, men hon är alltid med. (just nu ligger hon nedanför mig och slappar) Och till sommaren längtar jag efter att fara till agilitybanan med både Dino och Kia...

Har ni sett Sjätte Sinnet?

Trots en viss krasslighet så speedade Dino igång en stund imorse. Skönt, för den lugna och krassliga Dino vill man inte se i onödan. Anyway, jag kom att tänka på en grej. Har ni sett filmen "Sjätte sinnet"? När mamman lämnar sonen i köket, han äter frukost och när hon kommer tillbaka efter en kort stund är alla dörrar och lådor öppna. Övernaturligt? What? Det händer ju här varje dag! En vanlig dag i en småbarnsförälders liv skulle jag vilja kalla det.

Det enda övernaturliga måste ju vara att ungen satt still (STILL och var frisk!).

Jag fick till ett bra snabbpass ikväll.

Rygg och bröst, och rygg gick toppen - bröst gick halvdant. Lägger man ihop det, så gick det bra...tror jag...

Jag har redan träningsvärk, det vart marklyft och roddar - superskönt! Imorgon blir det nog axlar och mage. Dessutom har det varit en bra matdag, fått i mig massa protein, i tre mellanmål och frukost, lunch och middag. Annars brukar något proteinrikt ofta få ersätta lunchen. En bra dag!

(Bilden är ju skitdålig, men för att vara helt ärlig med er - kan man ta bra bilder efter ett pass, då har man inte tagit i ordentligt. Det där är någon slags balansakt mellan skakiga fingrar och en skakig arm.)

(Och ja. Det är en madrass som ligger på golvet. Men det är inte för att vi tänkt inreda källaren i bästaste Fritzl-stil. Det är inte heller för att vi tänkt röva bort en ungmö och spärra in henne. Nej nej nej. Det är ju HUNDEN, hon har pissat på den.)

måndag, april 16, 2012

Det kan ju tyckas som att jag glömt.

Men det har jag inte, jag bara bidar min tid. Så - "Platt mage, stark rygg". Det var två stycken som skrek ganska högt, det gillas - och eftersom snälla Agneta erbjöd sig att ge bort ett av hennes ex (filmex, alltså inte bara ett ex) så finns det nu två stycken! Maria och Elin, ni får varsin! Elin, om jag bara får din adress så skickar jag en DVD - Maria, din tror jag att jag ska lyckas leverera själv!

Annars är det riktigt lugnt här hemma, solen skiner - men Didde är febrig, så vi njuter på avstånd. Imorgon blir det VAB, och jag hoppas bara att han ska få vara frisk till på torsdag. Då fyller han ju hela två år! Det ska firas med ballonger, sång och kanske en liten godsak till kvällen.

(Dinos 1-årsdag, min lilla gokille. Så fort du blir stor.)


Ikväll blir det nog att lägga Dino, stöka lite och sedan träna lite. Förmodligen axlar, eller kanske rygg. Inget med triceps i alla fall, det är ett som är säkert.

Och - icke att förglömma - TACK för att ni är så duktiga på att kommentera! Det är så roligt, jag försöker välja noga vilka frågor jag svarar på i ett inlägg och vilka jag svarar på i kommentarsfältet. (M? Det finns ett svar som dryper av pepp i kommentarsfältet! Keep up the good work!)