fredag, maj 18, 2012

Jag skrev just ett långt inlägg, det dröp av gnäll.

Sedan hejdade jag mig för en sekund, tänkte "vill jag verkligen publicera det här"? Och nä, det vill jag ju inte. Inte egentligen.

Det vart ingen träning idag. Och jag tänkte slå mig på att förklara varför det känns så surt! Jag har farit på träningar med feber, med lättare skador, med rinnsnuva - men imorse var det något mycket värre! Ingen energi (och förmodligen lite av sån där feber också). Ingen ork. Och nu väntar jobbdagarna from HELL! Om jag inte stannade hemma för att vila lite, så skulle kroppen vara helt förstörd innan man får vara ledig nästa gång.

"Beslutet om att träna eller inte, det togs för länge sedan".

Flera år sedan i mitt fall. Det handlar inte om att man vaknar på morgonen och sedan beslutar huruvida man ska träna idag, eller inte. Det är inte ett beslut längre. Det bara är så. Det är redan bestämt. Nu blir det ett rygg/axelpass i källaren. Ett pass som fått vänta alldeles för länge, precis som allt annat just nu.

Veckans höjdpunkt, ett litet steg i rätt riktning:



Inga kommentarer: