måndag, maj 14, 2012

Skröpplig.

Fan. Idag känner jag mig som 80 år gammal. Mitt knä gick sönder igår när jag tränade. Träningen var i övrigt ganska oinspirerande, jag kunde bara springa 2,1 km på löpbandet innan knärackarn började klaga. Ganska högljutt. Idag sitter det kvar. Och när jag bar en trött och less Dino idag på lasarettet, så var det något som skar sig i ryggen. Jag är ju för tusan hälsan själv, i vanliga fall! Pappa ligger på lassa han är skröpplig han med. Men på bättringsvägen likväll.

Så. Nu var det färdigklagat för mig. Jag tänkte ta en tupplur, och vakna på rätt sida. Ha en bra, blåsig, måndag.


3 kommentarer:

Ann Lundqvist sa...

Men men men. Illa Illa Illa. Hoppas du kryar på dej fort som rackarn. Pappsen med för den delen men Knät???? Fasen Knät???

Sara sa...

I know! Visst är väl vi i bättre form än att man ska gå sönder för minsta lilla grej... Blääää! :)

enbitavlivet sa...

Nooooo! Men.. Läs på lite om löparknä, inte helt otänkbart att det kan vara det! Hoppas det ger med sig fort :) Kramis!