Tvivel.

Jobbigt när man får dessa, och ikväll är en av dessa kvällar. Jag har starka tvivel på mig själv, jag känner en stark svacka i mitt självförtroende. Jag är född 1986. Datorgenerationen. Och jag har just spenderat mer än 2 timmar med att försöka hitta ett gitarr-solo. Herr Nilsson har försökt få mig ifrån datorn, men just nu handlar det om stolthet. Jag ska kunna göra det här. Jag är en del av datorgenerationen. Jag har i alla fall hittat koden till den. Så i ett sista desperat försök ska jag lägga ut den här, och lirka till mig den.

Och inte ens det fungerar.

I övrigt har det varit en lugn dag. Jag tror att vi ska ha barn. Tror säger jag, för jag vet inte. Det är nämligen inte jag som är gravid, det är herr´n i familjen. Hans humör har varit lite svajigt på sista tiden. Hoppas att det antingen går över eller att han berättar den lyckliga nyheten.

Dagens skönaste moment inträffade på Coop. Träffade min gamla vän (inte gammal i ålder, utan vän sedan länge) som jobbar som väktare numera. Han och hans väktarkompis stod och pratade ett tag, och att se folks reaktion var obetalbart! Varenda en som gick förbi stirrade på mig och funderade vad jag stulit, eftersom jag stod där med två väktare. Försökte övertala dem att leda mig ut ur affären, bara för sakens skull. Men, inte det. Hade varit skoj dock - kul att se att folk har hyfs. Inte.

Nu ska jag hitta igen det där jävla gitarrsolot om det så blir det sista jag gör. Vi har förresten skaffat en spargris till jobbet som man ska lägga pengar i om man svär. Det kommer att bli min undergång. Varje gång jag kommer på att jag svurit säger jag "fan också" och sen igen. Så jag får alltid lägga i minst 3 spänn i stöten. Helvete.

Nu, mys i soffan...och Over and out.