Mitt liv som asocial.

Ja, det börjar nästan kännas så. Det suger verkligen musten ur en att jobba med människor på detta sätt, det är så nära inpå en ganska krävande patient-kategori...men jag skulle ändå inte vilja byta det mot något. Men, efter 5 dagars exil är jag snart sugen på att umgås med människor igen.

I helgen har vi i alla fall firat Herr D´s födelsedag... 26 år GAMMAL...hehe...

(Och här är han när han får se sin bild på bloggen...)

Men, under denna ledighet har jag ändå hunnit träffa Sandra och Vincent...och Vincent, din napp finns här att hämta när du vill ha den. Kia hittade den under tv-bänken.

Bara till allas kännedom, så har jag dessutom avlagt ett godis-löfte till min födelsedag. Vilket betyder följande A, jag kommer förmodligen ha en tre månader lång blodsocker-svacka...kommer inte vara rolig att tas med. Och B, det är öppet tillåtet att lyncha mig om ni ser mig ätandes på något av följande: godis, kakor...och ja, allt annat gott i livet... Slå det ur handen på mig. :) Detta är för att rättfärdiga mobilen jag tänker skaffa, och kanske lite för att avvänja mig från socker också...

Nope, over and out.