Det lilla, vita huset på prärien. Kl. är 23:03.

Ett löfte, är ett löfte. Så fastän sängen lockar förföriskt, munnen mer står på vid gavel i en gäspning - än den är stängd. Och jag känner att John Blund står snett till vänster bakom mig och tittar förebrående på mig. För jag hade ju faktiskt lovat att lägga in bilder...så nu gör jag det. Försök att inte tänka på den dåliga kvallan, jag ska smiska upp mobilen sedan som straff. Oroa er inte. Men hur som helst, dålig kvalla eller inte. Rummet är klart. Lister. Allt. Everything.

Update. Om man kisar (alternativt blundar) ser kvaliten på bilderna mycket bättre ut...

Over and out.

B.O. Kl. är 10:00.

Detta är en varning till alla er vilseledda därute. Köp ALDRIG något för att det har ett häftigt namn... Har själv nyligen gjort detta misstag, när jag skulle till Catrine i tisdags. Dusch kändes överflödigt, eftersom jag ändå skulle lukta köttbulle en halvtimme in i träningen. Så deo och parfym fick duga, om jag inte glömt det. Ingen fara, tänker jag. Jag far bara på COOP och handlar något. Väl där luktade jag på massor, men hittade "Rexona - music fan". Yes, tänkte jag, jag är ju ett music fan. Nickade nöjt på huvudet, och begav mot kassan. Väl i bilen sprayade jag på mig. Mmm...luktar gott. Hmm...känner igen lukten. DEN LUKTAR SOM AXE!!! NO, jag luktade som en kille. Inte mycket att göra... bara att åka iväg och erkänna misstaget.

För övrigt så har vi ännu ett rum färdigt i huset. Bilder kommer ikväll. Tills dess..

...Over and out.

Skogen. Kl. är 10:39.

Igårkväll var jag och Kisen real sports och lämnade middag åt min hårt arbetande karl. Mysigt med en skogsutflykt, och mission so well accomplished att jag skulle kunna jobba med utkörning. Typ. Tror dock att han glömmer bort vilken lekman han talar med, eftersom jag oftast (läs: alltid) tappar bort mig av hans vägbeskrivningar.

Ta ett kort på mig och maskinen, säger min übermanliga kille..och det gör jag...mer än gärna....Mmmm...luktar så gott, nyhugget trä. Såna gånger känner jag mig som en norrlänning. Gör en parfym med sågspån i och jag köper den...

Idag blir hus för hela slanten fram till kl. 16. Då blir det hund för hela slanten, men just nu - ska det bli promenad för hela slanten. Åh vad jag önskar att jag hade fler slantar...faktiskt.

Over and out.

Flowergirl. Kl. är 12:39.

Har varit duktig och plockat blommor, när jag kom in hade jag få tänkt lämna över dem till min käresta...

David: Men, har du plockat blommor?
Sara: Jaaa...?

David: Men, här...?

Sara: Jaaa....?

David: Men rosorna då?

Sara: Jaha, nä dom tog jag av grannen...

David: What?!

..Eller så plockade jag dom själv. På vår tomt.

Over and out.

Minisemester. Kl. är 10:12.

Från bloggen. Skönt när man kommit hem sent efter jobbet att välja..."hmm...ska jag uppdatera bloggen eller ska jag se skräptv? SKRÄPTV!" har svaret blivit på sistonde. Men, nu är jag back on track. Inge mer skräptv...(haha, det går jag inte ens själv på...men, kan ju dra ner lite)

Vad händer i övrigt? Jobbar på huset, och jobbar på hemmet. Brukar alltid ha en massa roliga episoder, som jag verkligen måste kämpa med att komma ihåg för att skriva i bloggen. Men på sistonde har det varit lugnt om dom, idag känns det som att det vänder. Man måste tänka positivt.

Har även tänkt vara duktig och nyttig igen, inspirerad av Sarah! Så efter det här inlägget blir det en lång prommis. Skönt.

Framöver:

1/8: The one and only, triaden. Och jag jobbar. Det måste vi ändra på.

14/8: Personalfest = dom roligaste festerna som finns.

15-16/8: Hundtävlingar, får se till att inte vara bakad. Right? Ska bli kul, ett till första pris och vi har ett lydnadsdiplom.

Nu, ut och gå - lyssna på lite musik i lurarna. Idag blir det nog Bon Jovi!

Over and out.

Klyschor. Kl. är 00.32.

I brist på bättre, tänkte jag bjuda på en gammal klyscha - en bild säger mer än tusen ord. Och visa lite bilder om dagen, pedagogiskt, right? Men. Men innan dagen var slut hade jag dragit mig upp ur sängen, träffat en massa gripande människor, rotat bland takplattor för att hitta gömt knark, småpratat med trevligt folk på Konsum. Och till slut insett att vissa dagar är så surrealistiska att några bilder aldrig kan beskriva dom. Never ever. So I shook my head. Och tog cykeln vid 10 på kvällen, trampade iväg mot havet och tog årets första dopp. Och livet skulle inte kunna vara bättre. Jag gillar mitt surrealistiska liv, mitt surrealistiska jobb, alla surrealistiska människor jag träffar. Allt. Och skulle aldrig vilja byta bort något...

Over and out.

Kolla, och ni skola se. Kl. är 22.49.

Vilken urcool systerson jag har. Kolla bara in bilderna från besöket igår.

Och min talangfulle syster som lagat världens godaste potatisgratäng (David slickade fatet idag...oh yes he did...)


Over and out.

Int´liiiiiiiid jag int´. Kl. är 23:19.

Ni vet hur det är. Kl. är 22:04.

Någon hivar fram en kamera, man tänker; NEJ! Mitt hår är alldeles risigt, borde jag släppa ut det, sätta upp det, raka av det? Vad har jag för kläder på mig, inte särskilt smickrande. Hur håriga är mina ben? Svaret blir, apor skulle ha varit stolt över min hårbeklädnad. Och för att riktigt sätta pricken över i:et, så svettas man som en gris. Åh nej, nej. Där vill jag rätta mig själv. Jag menade, som en gris som är i klimakteriet. Och ändå, på något magiskt, och ej photoshop-retuscherat vis blir kortet bra! När det sker (EN gång på miljonen) blir man bara så glad.

Nog sagt, här är jag och Kisen efter hundträningen igår. Och det är väl fantastiskt, vad en bra kamera gör underverk.

Och tänk då alla gånger man snoffsar till sig, sminkad - snygga kläder, och rakade ben. Detta kort är som ett hån för dessa gånger... Och ja, det var precis sådär härligt ute som det ser ut på bilden. Exakt.

Nu har jag tänkt bejaka min barnsliga sida, och se barnslig film. David är långt borta och jobbar, och då får man passa på. Dessa filmer har alltid så äckligt lyckliga slut, och ensam hemma kan jag även bejaka min känsliga sida - den när jag snyftandes sitter och tittar på kärleksparet som får varann/hunden som hittar lillmatte/träsktrollet som gifter sig med prinsessan. Bara att välja.

Over and out.

Hur man bakar riktigt gott bröd. Kl. är 21:52.

Man spelar självklart Counting Crows för degen när den jäser, ska från och med nu kalla detta för Counting Crows-baguetter. Och MmmmMmmm, they taste good...!

Jobb imorgon igen, ska bli riktigt skoj. Allt utom den lilla detaljen att jag måste stiga upp tidigt. Den suger. Har aldrig varit i närheten av att stiga upp i en sådan okristlig tid (har dock varit nära att lägga mig denna tid en kväll...) Men tänk ändå så mycket man hunnit på 4 veckor - kolla själv.

Semestern -09, i siffror:

1 IKEA besök, och samma mängd piteå besök.
3 st monopol-kvällar, varav jag förlorat två...
2 st. förstapris med vovven.
111 st. myggbett.
467 liter Cola light (eller något sådant, har ej hållit räkningen så noga...)
0 st. tidiga morgnar. Yeah.
1 st. urstädad lägenhet.
314 st. tapetvåder uppsatta. (Känns det som i alla fall...)
27 st. myskvällar. (Har kanske haft - max - en omysig kväll.)

Och en massa, massa annat. Man hinnner mycket på fyra veckor, eller 2,419200 sekunder. Riktigt mycket.

Nu måste jag tvinga igen ögonen, men ska vänta ett litet tag. Blir så svårt att hitta igen sängen annars.

Over and out.

När man aldrig haft semester tidigare. Kl. är 21:51.

Är det inte så himla lätt att veta detta, får man längta tillbaka till jobbet? Har länge studerat andra som haft semester, eftersom jag varit semestervikarie sedan jag gått ut högstadiet. Har semesterångest, i massor. Men aldrig någon som kommit tillbaka efter 4 veckor, sträckt på sig - fyrat av ett ordentligt leende som bara sjungt - ÄNTLIGEN! OH, vad jag saknat dig jobb! Har kanske aldrig hänt tidigare, men nu på måndag kommer det att ske! Jag ska återinta min plats på beroendeenheten, med glädje!

Det är nog mest Kisen som blir ledsen att matte och husse inte är hemma hela tiden, men som tur är har hon ju en ny kompis! Ankan! Hon fick den i födelsedagspresent på treårsdagen, och det är ju vida känt att hon har en förkärlek för leksaker med djurläten. Men alla hennes tidigare har låtit annorlunda, den här låter lite mer...upprörd. Vilket är gulligt, särskilt mitt i natten när hon råkat lägga sig på den. Då hör man ett halvkvävt, upprört kvackande. Och då blir jag alldeles varm i hjärtat. Hon får mig att bli så, alldeles lycklig, jag-kan-inte-låta-bli-att-le-lycklig.

Nu myskväll, film och grillning på ett tag. Har skivat korven, bakat pinnbröd och...tja...lagt fram marshmallowsen. Ska berätta om ett roligt minne nästa gång, som Herr Nilsson aldrig låter mig glömma. Vi kan kalla den marshmallowincidenten.

Over and out.

Finn fem fel. Kl. är 22:44.

Kia tycker att något är annorlunda, hon kan bara inte komma på vad...

Over and out.

John - Fucking - Blund. Kl. är 00:34.

Men det är inte jag som har problem med honom, det är till David Herr Blund inte vill dyka upp. David som gav mig the look när jag försökte smyga med mig datorn till sovrummet (what?! jag har varit utan den så länge...) David som la sig direkt för att sova...typ...för han ville ju iiiiiiinte kolla datorn.

00:05: Kan du kolla vädret imorgon? Ja, det kan jag...

00:07: Vad du smattrar...suck...

00:09: ÅH! Vad stod det där på aftonbladet (herrn pekar på skärmen...)

00:10:Kan jag låna datorn, jag ska kolla på fiskar.

00:11: Har du sett mina elvis-tidningar?

00:12: Tänk om jag skulle byta namn till Horatio? Då kan du säga Hej Horatio! (?)

What´s that? Om han legat lugnt och stilla emellanåt? Knappast. Han har kittlats, lekt med locket på datorn, blåst Kia på nosen och gäspat som en industrifläkt. But what the heck, han är ju ändå min charmknutte (och bli inte arg nu älskling när du läser detta, vi vet båda att det är sanningen...) Men, jag älskar dig gubben min... Och jag kommer att leva ett långt och lyckligt liv, tack vare hur mycket du får mig att skratta!

Vi råkade förresten slå på sommar med Ernst idag på tv:n. De flesta skratten kom därifrån, Ernst drog lines som "smakerna måste bli kompisar" och "här sitter jag och känner sommaren skölja över mig". Ernst satt i fören på en liten motorbåt som en stolt, men eftertänksam galjonsfigur. Ernst viftade med tårna. Ernst referade till sig själv som stark och välväxt när han bar tunga grejer. Jag ska titta på detta program mina resterande 9 dagar på semestern, då kommer den att kännas som en evighet. Grrrrrrreat.

Nu hade även jag tänkt knäppa med fingrarna efter John Blund. Natti, natti på er alla!

Over and out...

Historien om minisemestern. Kl. är 23:56.

Det var en gång ett par i deras bästa år, som lite tvärt bestämde sig för att mini-semestra. De hade båda slitit sina hår över en lägenhetsurstädning, och tyckte nu att de förtjänade att komma bort. Sagt och gjort. Det nödvändigaste packades och kosan styrdes mot Piteå, en liten by...i...ingenstans. Typ. Väl där upptäckte flickan att hon glömt badkläderna hemma. Strike number one. I valet och kvalet mellan att köpa nya och nakenbada, vann köpet. Sagt och gjort, och det blidde bad. Dagen efter fortsatte pojken och flickan mot IKEA. En stor, stooooor affär med möbler man måste montera själv och bli osams över. När de var så nära att de kunde känna lukten av ikea slängde flickan ett öga på ritningen som pojken gjort av köket...och frågade..."var du full när du gjorde denna?" Eftersom den var både rättvänd och spegelvänd, och allt satt fram och bak och upp och ner. Strike number two. Efter att ha löst (läs; gissat reds.anm.) ritningen gick färden in på affären. Där pojken såg lädersoffan Kramfors i fräsig svart, och sa: Kolla! Halva priset. Och jag som alltid velat ha en sådan, det vet du väl. Alltid velat ha..." Ja, sa flickan och nickade - fastän hon inte haft en aning om att denna soffa varit föremålet för hans drömmar. Sedan skulle två av dessa upp på ett litet flak. Strike number three. You.are.out.

(Och ja, till alla er skarpsynta - det är mina byxor som agerar skydd åt soffan. Låter det vara osagt om jag hade fler byxor nerpackade eller om detta var enda paret...)

Vad är då lärdomen av denna lilla saga? Kolla packningen mer än en gång, låt aldrig pojkar göra ritningar utan att flickor är med och packa inte en soffa - som är längre än bilen på ett litet, litet flak. Hem tog vi oss, och med en historia rikare (som jag ska nöta för barnbarnen när jag blir gammal)

Lärdomen för Ikea borde vara att aldrig, jag repeterar - ALDRIG! döpa en soffa till fräsig svart. Det låter inte fräsigt, det låter lite töntigt. Jag sitter i alla fall i fräsig svart nu, och fräsig svart är ganska bekväm.


Tack Lina och Markus återigen för att ni kom förbi med omvärlden! Mycket uppskattat.

Over and out...