Och den får tummen upp från mig. Det enda minuset är att jag var så speedad innan passet att jag hade svårt att knyta skorna. Det är det enda. Träningen gick super. Jag fick inte alls lika mycket mjölksyra i musklerna (kolsyra deklarerade jag till David när jag kom hem. Fortfarande lite speedad) Och jag kunde ta i för kung och fosterland. Wunderbar.
Och sedan till den positiva efter-effekten. Jag har varit så konstig på sistonde, inte alls mig själv. Mycket därför blir bloggen lidande. Jag är sur. Lättirriterad. Arg. Jag går omkring och muttrar för mig själv som en gammal gubbe. Jag tutar när jag kör bil. Suckar. Stånkar. Och blir i princip arg, bara jag ser en annan människa. Dessutom finns det inte ett roligt ben i mig längre.
Och jag vill inte blogga när jag är sådan. Det är inte jag! Inte egentligen.
Jag är glad och positiv, med en gnutta busighet. Sån är jag. På riktigt.
Så till efter-effekten. Från det att den där energidrycken kickade in, så kände jag igen mig själv. Jag kom hem, kittlade upp Dino i 20 minuter. Och jag var inte sur eller arg, eller tänkte en endaste arg tanke på hela tiden den där drycken verkade.
Jag menar. Dino sover himla bra. För att vara en bebis. Men, sömntiden nu - går ju aldrig ändå att jämföra med tiden innan han föddes. Jag håller inte på att förlora förståndet, eller bli en surkärring.
Det är bara en sträcka av 56 gram koffein till mitt gamla jag. Pheeeew.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar