Inspirerande vattengympa, eller hur var det? Kl. är 22.25.

Irriterande var nog ordet. Vattengympan brukar vara veckans höjdpunkt, man får sträcka ut sig, vara smidig igen och framförallt göra "grodan". Jag älskar grodan, men har ni aldrig testat vattengympa kan jag aldrig beskriva hur underbart den stretchat min kropp.

Idag var det bara hopplöst, hon som ledde gympan måste ha petat med långa pinnar i öronen och förstört något viktigt. Eller så hade hon hallucinationer. För det första hon sa var att vi skulle säga till om hon skulle sänka musiken, öh, vilken musik? Det var tyst. Tre olika personer bad henne höja i omgångar, men efter det gav alla upp. Det vart inget bättre. För att det ska vara vattengympa behövs musik. Annars är det otäckt likt minutrarna efter att Titanic sjunkit, en massa folk (läs preggon och mulliga tanter) som sprattlar för sina liv. Ingen groda heller.

Dock kunde den knapphändiga motionen ändå motivera en myskväll, turligt nog. Det bestämde jag, enhälligt.

Over and out.