Det är inte alltid lätt. Speciellt inte när man fått en spruta, i båda benen. Fast det är nog fortfarande värst för mamma som återupplever traumat i huvudet. Dino kom över det direkt, och på väg ut från BVC-sköterskan bjöd han till och med på sitt typ fjärde skratt här i livet. Och ikväll har han varit trött, och jätteledsen ett tag - och sedan jätteglad. Som en berg och dal-bana. Eller som hans mamma 2 dagar efter att han föddes! Helt normalt alltså.
Ikväll har vi haft världens Ernstigaste kväll (ja, det blev just ett ord). Vi åt till och med jordgubbar och grädde till, mer ernstigt än så blir det inte. Tror att det är då jag är allra lyckligast, när jag får mysa hemma med mina fina pojkar och Kisen förstås. Är så glad hur ni alla, på erat unika vis, berikat mina liv. David. Med din humor. Haha. Skojade bara, jag älskar varenda egenskap du har - och dom gör upp för humorn. Dammit, kommer bli så uppkittlad när du läser detta. Du skulle bara våga. (Jag hoppas du förstår att jag retas, du får mig att skratta som ingen annan!)
Nä. Nu ska jag gå och sova. Tänkte göra en tidig kväll. Sen för att vara småbarnsmamma, tidig för att vara Sara. Sov gott alla sömntutor.
Over and out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar