Ett litet beslut.

På sistonde har jag känt att det inte är roligt med Facebook. Man blir bombarderad med hemska bilder på skadade djur, påkörda barn och misshandlade kvinnor. Jag tror egentligen att det är samma för er, man behöver faktiskt inte visa sin ståndpunkt genom att gilla en bild på Facebook. Dessutom, och detta är bara en parentes, var det någon som sa att man vet ju inte VEM det är som spridit bilden från början. Kan ju vara förövaren själv, som vill sprida sitt verk? Hur som, jag blir inte alltid glad av det - men använder det ändå, det klingar illa.

2013 ska bli året som jag spenderar på riktigt istället!

Jag har just planerat nyårs i telefon, och visst är det märkligt hur man med vissa människor tycks fungera telepatiskt? Sedan kan man bara bekräfta över telefonen! Visst, rent telepatiskt så var vi lite oense om efterrätten - men det kan vi slipa på :)

Jag räddade förresten lite bilder från Fejjan:

Lördag

Jag älskar lördagsmys! Jag har min andra jobbnatt inatt, och känner tyvärr av en begynnande förkylning. Mitt immunförsvar känns inte på topp, en jobbnatt och halsen börjar göra ont. Därför har vi en riktigt lugn och mysig lördagkväll - Lejonkungen 1.5, popcorn och DINO! :)

Jag håller tummarna att det är bra till imorgon, då är det inbokat Step och Combat. Sista innan det är ny release på måndag, kul!

God jul och god fortsättning

Jag har svårt att bestämma, vilket gillar jag mest? Tiden före julafton - alla förberedelser och pyssel? Självaste julafton? Eller tiden efter? Vi har det så mysigt nu under mellandagarna, leker med julklappar hela dagarna och igår så tog vi en lång promenad till backen. Efter några åk tog vi en ännu längre promenad in till byn och handlade diverse batterier till diverse leksaker. Väl hemma bäddade vi ner oss under en filt och drack varm choklad - mys!

Här kommer lite bilder från våra juldagar:

Köttbullar

Den största pressen i år, har inte legat på att få allting klart till den 24:e december. Nej, den största pressen har varit att jag lovade att rulla köttbullar till julafton. När min farmor fortfarande levde, så var hon - bland mycket annat - min köttbullsguru. Varje gång jag hade hälsat på hos henne så skickade hon med mig en tom smörförpackning (jag tror det var runda bords?) med köttbullar. Dessa vårdade jag ömt, men även argsint när det kom till att försvara dem. Sedan dog hon, och är fortfarande min köttbullsguru - bland mycket annat. Men - Davids farmor är min numera levande köttbullsguru. Hennes köttbullar är i samma klass som min farmors :)

Så. Därför känns det bra att ha levererat, köttbullarna gick att äta. Alla var nöjda, och nu ska jag sova - riktigt ordentligt! :)

Från oss alla...

...till er alla: En riktigt goooood jul!

Jag borde egentligen vara lite stressad nu, men det är så underbart lugnt och mysigt att jag omöjligt kan varva igång.

Jag sitter i min onepiece och rullar julgodis, och Dino sitter bredvid och pysslar med en apelsin. Den är till Farmor hans, har han berättat! :)

Hoppas alla ni andra också får en underbar dag! Kram till er alla!

Snabba tankar innan John Blund anländer

Jag är precis klar med inslagningen av klapparna - det hade säkert gått snabbare om inte Dino envisats med att INTE sova. Han använde varenda knep han kunde för att hålla sig vaken längre. Jag tror nog att han kommer att vakna tidigt imorgon, barn verkar förlora sömnbehovet när julen närmar sig.

Men, det gör mig lite glad - för jag har inte heller sovit särskilt mycket och verkar inte heller ha samma sömnbehov. Alltså, måste ju jag vara lite barn också? :)

Gonatt och GO JUL!

Effektiv morgon

Jag kunde inte somna, så till slut steg jag upp istället. Bra val, för nu står en färdig skinka i köket, julgodis på svalning och granen är nästan klädd. Kvar är några klappar som ska slås in och köttbullar att rulla.

Jag vet inte hur mycket pynt jag ska sätta i granen, årets gran (den andra) är den snyggaste någonsin! Den var snygg redan innan vi klädde den :)

Sleepless och less

Jag kan inte sova! Jag la mig för sent och vaknade för någon timme sedan - pigg. Kanske är jag som barnen just innan jul, spänd och nervös.

Faktum kvarstår, jag måste sova. Det är en stor och lång dag imorgon, mat som ska lagas, godis som ska rullas och granar som ska kläs. Dessutom har jag tänkt hinna med en bodycombat sådär halvvägs in i dagen.

Så, detta duger inte. Nu blir det Gonatt!

Om detta är slutet för oss...

...så har jag haft en riktigt bra dag! Fredagens lunchpass vart äntligen av och ja...jag satt hemma i soffan och snoozade ett alarm - fem minuter fram hela tiden. Så trött att ögonen föll igen! Det berodde mest på det idoga tomtearbetet som skedde fram till 3-tiden. Men jag tog mig i kragen, manade fram hur det tidigare brukade kännas och framförallt känslan efter! Jisses vilket pass! Bodypump med Irene :) Hon pushade för att alla skulle utmana sig - jag var inte peppad med tanke på att det var länge sedan senaste Bodypumpen. Men ändå, på utfallen la jag på! Brukar alltid köra samma vikt som på biceps, mest för att det inte finns en rimlig chans att få upp klämmorna! Nu vart det 5 kilo plus :) Kändes i benen nu när jag gick uppför trappen till sovrummet.

Kvällen bjöd på fredags-jul-mys tillsammans med trevligaste sällskapet! David fick hänga med Markus, Dino med William och jag med bästaste Lina! OM, och jag säger OM världen skulle gå under - så var det en dag och kväll värdig en undergång :)

Men jag hoppas den inte går under, jag har ganska mycket saker att göra imorgon :) Gonatt på er!

Tjejer med träningsvärk i bröstmusklerna?

Då kommer ni fatta vad jag menar. Jag körde bröst igår, inte ett toppenpass tyckte jag då - men träningsvärken säger annat. För att fixa ett Combatpass idag så krävs det en bra sportbh, annars är det på riktigt smärtsamt. Undrar om killar har det bekymret? Ska fråga David en annan gång när han inte sover. I alla fall, det gör ONT - men skönt ont ändå! :)

Kvällens combat var legendarisk! Dessutom hann jag en snabbsväng för att handla och tväris på stan, och nu är alla julklapparna fixade! Vilken lycka! Nu ska det bara slås in och sedan är vi klara (åh okej nästan) klara för jul.

Och i Bure snöar det. Igen.

Idag har jag sovit hela dagen, egentligen hade jag inbokat Tabata och spinning vid lunch. Det brukar ändå gå bra efter nattjobb. Men. Jag avbokade passet och ställde väckaren långt fram - kändes så himla lyxigt och härligt! Vaknade pigg och på bra humör. Bestämde mig för att snabbträna och sedan promenera till dagis för att hämta hem gullegossen. Mysigt! Det föll lapphandskar från himlen och hela världen var tyst! Jag älskar denna vinter! Den gör mig gott :)

Lite bilder från gårdagens promenad runt byn...

Tillbaka på banan

Kvällens träning gick så himla bra, det var förresten Step och Combat som var bokat. Men åh så fint det satt! Visst - det var döjobbigt och svintungt, precis som det ska vara efter ett långt uppehåll. Men ändå finns orken där - trots att konditionen sviker ;)

Ah...träning är som godis för sinnet!

3:e advent

Jag hade dukat upp en mysfrukost framför gårdagens avsnitt av julkalendern, men när internet hackade och segade sig så backade Dino långsamt ut ur rummet. Jasi, dagens ungdom. Annat var det när VI var unga :)

Jag tror det här kommer bli en härlig söndag! Ikväll är det äntligen dags för träning igen, det känns som att jag bokat Bodystep och Bodycombat. ÅH så jag längtar! Det är underbart med alla mixpass som är igång nu, och när det inte är mix - är det lika roligt det.

Dagens frukost vart lite julinspirerad: keso, vaniljkesella och jordgubbsproviva. Smakar ris a la malta och JUL!

Instagram

Jag gillar Instagram, det kommer ni att märka. Man blir glad av det, ingen tar sig tiden att klaga genom en bild.

Och en bild säger ju mer än tusen ord, om ni vill se 867 000 ord så heter jag Moonfruit1986 på Instagram. Ha en bra lördag :)

Oh but Hello!

Okej, låt oss vara ärliga med varandra. Det har känts lite pissigt på sistonde. Visst, det har varit bra stunder - häng med bästa vännen, Dinopussar och onsdagscombaten igår. Men mellan dom stunderna har det varit lite pissigt. Jag har förlikat mig med det, särskilt sedan jag igår räknade ut att sedan mitten på Oktober har någon av oss varit sjuk. Mest jag. Det har gått ut över träningen och det i sig har gått ut över mitt goda humör. Jag saknar träningen så himla mycket! Jag saknar att ha studiedagar (och mina studier saknar att jag har studiedagar!). Och jag tänker hela tiden att det ska vända, men det gör inte det. Nu ikväll har Dino feber igen, hoppet väcktes imorse när han var feberfri. Det blir återigen att avboka träningspass. Men jag tänker fortsätta hoppas, och snart kommer det tametusan att vända.

Dino fick i alla fall vara med på luciatåget idag. Mysigt, och hem kom jag med en trött kille och en hel massa julstämning. Sedan åkte granen upp, riktigt snygg är den i år :) Jag tänker krypa ned i soffan med lite tända ljus och bara njuta...

Men det jag tänkte säga var, JAG VET att jag har bloggat dåligt ett tag. Men jag tänker fortsätta så ett tag till, komma på rätt köl så att säga! Vi hörs snart nog ändå, om jag känner mig själv rätt... :) KLAAAM på er som Dino säger :)

Måndagkväll

Jag är sådär skönt trött. Och glad. Jag är liksom glad och trött, vilket känns som en förbättring eftersom jag länge bara varit trött. Det känns ganska bra :)

Idag när jag hämtade Dino på dagis så berättade fröken att han hade pysslat. Inte bara lite, utan han hade typ gjort allt som gick att göra! Och suttit still! Ni som någon gång träffat honom, vet vilken grej det är! När hon visade allt, så vart jag ungefär världens stoltaste mamma! Jag hängde/ställde upp allting i samma sekund som vi kommit in genom dörren :)

Träningsvärk och godispapper

Men lägg en gissning - jag är förkyld fortfarande. Nu har det dessutom utvecklat sig till en alldeles röd näsa, schnyggt. Verkligen.

Men Guys, det var inte vad jag ville berätta - för jag vill säga att jag har...tadaaa: TRÄNINGSVÄRK!!! Det var länge sen sist. Triceps bränner och det där lilla träningspasset igår, gjorde stor nytta på själen. Jag känner mig gladare :)

När jag stod inne bland dom fria vikterna igår, så hittade jag en tom förpackning Marabou mjölkchoklad - inpressat mellan två hantlar. "Bara på landstingets personalgym!" tänkte jag och längtade lite tillbaka till Friskvårds. Missförstå mig rätt. Jag gillar träning och jag gillar choklad, men jag har som alltid tänkt att det finns en tid och en plats för allt. Men jag kanske får tänka om? :)

Äntligen

Men gissa vart var jag har varit! Ett lätt axel och bicepspass senare, och jag känner mig nästan som människa igen.

Snart så

Det har varit såna trista dagar, att jag har inte ens velat skriva om dom. Det är den 9:e december, och jag har bara gjort minsta möjliga jul - inte alls hunnit med det där julmyset, som är det allra bästa! Det känns extra tråkigt att man bara vill att dagarna ska gå snabbt, när det är ens favoritmånad. Men nu börjar det faktiskt vända, jag har varit i total stillhet i...en mindre evighet. Jag minns inte ens hur länge. Idag är första dagen som huvudet går att vända upp och ner, och öronen inte känns som att dom ska sprängas. Det är lite kraxigt - men annars börjar det faktiskt kännas som en vändning!

Jag tror att jag har tänkt vara klok, och avboka kvällens dubbelpass. Jag har börjat tvivla på om mitt immunförsvar överhuvudtaget existerar, och en ny förkylning nu skulle vara knäckande. MEN. Jag har varit i stillhet i en mindre evighet, så plan B får bli att fara till personalgymmet, köra en mindre muskelgrupp - lite försiktigt, bara för att få smaka på dom där härliga endorfinerna. Jag tror att jag behöver det!

Plan C blir att sätta in den här gulliga renen i bilen, ta med jul-usb-minnet och kicka igång julkänslorna.

Nope. Ingen vändning idag.

Man kan inte bestämma över den här hemska monsterförkylningen. Och jag önskar att jag bara kunde finna tiden att vila, ha det mysigt och återhämta mig. Men det går inte. Jag varvar mellan att ligga på soffan, illamåendes med en Dino som kommer och försöker mata mig med något. Det är nog hans filosofi, går det inte lösa med mat - då går det inte lösa. Och det är ju jättegulligt. Men. Till slut brukar den senaste måltiden ringa i ding-dong-klockan och kräva en rematch.

Och oftast förlorar jag den rematchen.

När jag mår lite bättre tänker jag på träning, på vad mina skolkamrater gör just nu och så vidare. Jag kollar ofta på bokningslistan, och tänker på alla sätt att svettas när jag är frisk.

Nu ligger jag i sängen och skriver det här, jag tänker mota bort den här förkylningen med sömn.

Och lite sådant här.

Kalla in kavalleriet!!!

Nu är det helt säkert, det blir ingen skola imorgon. Supersurt. Förkylningen har blivit helt tokig, jag har hamnat i någon slags identitetskris tror jag. I fem veckor har vi hållit på fram och tillbaks, vilandes en vecka, tränat ett par gånger, vilandes en vecka o.s.v. Jag känner mig inte som mitt tränande jag just nu. Det ska mycket till innan jag avbokar, och nu avbokar jag pass på löpande band. Inte alls på grund av någon lättja, utan för att det går verkligen inte. Och det ligger mycket velande bakom.

Men. Jag tror att det vänder nu. Apoteket fick hooka upp mig med lite hostmedicin, alvedon och sådan där förkylnings-mirakel-medicin. Dessutom har jag ägnat mig åt lite terapishopping, och beställt en ny Ajfååån. Min har varit en trogen följeslagare länge nu, och jag älskar den från djupet av mitt hjärta - men, den börjar vara till åren. Nu är det dags att uppgradera sig!

Och för att göra kvällen ännu bättre, mera "naturmedicin"...

Jule-te-mys

Jag sprang förbi på Temagasinet och dessa tre juliga. Jag har testat Julknäck, men Tomtesnurr med mycket smak av apelsin var mumma. Jag värmde till och med upp koppen två gånger, det tar nämligen lite tid i det här huset att dricka en kopp te. Imorgon blir det att testa en kopp Glöggte.

 

Kvällens middag var en tallrik tomtegröt, en skinkmacka och en kopp Tomtesnurr. Jag är hög på julen.

Mysmåndag

Aja, den har väl haft sina dimpar. Som att jag upptäckte att vår överförfriskade granne har kört sönder våran häck, den jag kämpade så med i somras. Sååååå underligt att de små späda plantorna inte kunde så emot flera hundra kilo traktorskopa. Attans. Så ja. Jag kan erkänna att jag tog spaden och drämde den i snöhögen samtidigt som jag skrek en imponerande ramsa. En sådan ramsa som skulle fått mina kristna grannar att dra åt sig öronen... Men inte långt efter det tog dagen en mysig vändning. Vi har pyntat lite till, och fixat och donat.

 

Dessutom har jag till 92 procent bestämt mig för att inte fara på skolträffen vi har i veckan. Den dumma förkylningen vägrar ge med sig. Dinos förkylning vill inte heller ge med sig och han har fått något som ser ut som ögoninflammation. Stackaren. Jag vill ju inte sitta i Kramfors och fundera över hur han mår. Näe.

 

Men det känns trist, jag hade verkligen sett fram emot skolan och att träffa alla igen. Men what to do.

 

Jag ska slutgiltigt avgöra imorgon.

 

 

Märker ni avsaknaden av träning?

Fredagens träning vart ju inställd. Dino var febrig och sjuk. Vi har hamnat i ett himla ekorrhjul med förkylningar, och det skulle inte göra något om inte träningen betydde så mycket. Det finns ingen ork kvar till den! Det var precis samma visa förra hösten, och då höll det i sig 11...(?) veckor? Om jag riktigt tänker efter så var första förkylningssvängen just före jag åkte ned till skolan senast, det börjar vara fem veckor nu. Efter det har jag aldrig kommit tillbaka till ett bra normalläge. Jag petar i mig vitaminer och antioxidanter, men icket.

Nu är det tredje svängen i helgen. Dino vart sjuk, och nu bultar mina bihålor och halsen ömmar. Jag vill ut och springa. Långt. Och jag vill ner i källaren och lyfta...tungt... Men det får vänta, det kommer en tid även för det.

Ingen som har en riktig hästkur att tipsa om? Som gör en såhär pigg:

Let it snow let it snow let it snow

Det har varit en snöig dag här i Bureå. Jag fattar att det finns många därute som inte gillar snö särskilt mycket, men jag tror även att ni vet att JAG älskar snön! Det här var banne mig den bästa snö-dagen i hela mitt liv! Visst, vi fick inte fram bilen förrän klockan halv 8 på kvällen - och vi missade skyltsöndagen. Det var ändå legendariskt! För att ni ska förstå storheten i dessa bilder, så måste ni vet - man såg gräsmattan igårkväll. Hur häftigt är inte det?

 Ser ni det lilla "jacket" i plogkanten? Det är där vår uppfart brukar vara i vanliga fall!

 Någonstans i den där snöhögen är våra postlådor...

 En glad tjejja!

 

Våra soptunnor saknas fortfarande, dom ligger begravda under en massiv snöhög! Gräver vi fram dom, så raserar vi hela den. Och bara för att påminna. Gräsmattan framme. Igår.

Ni vet när man tänker

...att idag ska jag göra det. Och jag ska göra det så. Och sedan kryper ens son ned i sängen just före klockan 6 på morgonen, och man känner att han är varm som ett nybakat surdegsbröd. Men man vill liksom inte acceptera det, så man tempar honom på morgonen och han har 38,8 och man liksom MÅSTE acceptera det. Sedan ringer man till dagis och dom hör inte vem man är för att man är så hes och då skämtar man om all whiskey druckit och alla cigaretter man rökt och man hör att det blir tyst. Så man säger att sonen är sjuk och då frågar hon om han har feber och då utropar man något om att hon är synsk och då blir det tyst igen. Sedan får man avboka träning och skyndsamt skriva ihop ett jobb till skolan.

Och det är liksom allt vi har gjort idag. Men mysigt har det vart.

Nu ska jag skynda mig i säng, för något säger mig att det imorgon kommer en nybakad surdegslimpa till sängen. Numera sträcker han ut armarna allt han kan, kastar sig runt halsen och ropar "KJAAAAM" och det är så bedårande! Mammas gullefjun...