...att idag ska jag göra det. Och jag ska göra det så. Och sedan kryper ens son ned i sängen just före klockan 6 på morgonen, och man känner att han är varm som ett nybakat surdegsbröd. Men man vill liksom inte acceptera det, så man tempar honom på morgonen och han har 38,8 och man liksom MÅSTE acceptera det. Sedan ringer man till dagis och dom hör inte vem man är för att man är så hes och då skämtar man om all whiskey druckit och alla cigaretter man rökt och man hör att det blir tyst. Så man säger att sonen är sjuk och då frågar hon om han har feber och då utropar man något om att hon är synsk och då blir det tyst igen. Sedan får man avboka träning och skyndsamt skriva ihop ett jobb till skolan.
Och det är liksom allt vi har gjort idag. Men mysigt har det vart.
Nu ska jag skynda mig i säng, för något säger mig att det imorgon kommer en nybakad surdegslimpa till sängen. Numera sträcker han ut armarna allt han kan, kastar sig runt halsen och ropar "KJAAAAM" och det är så bedårande! Mammas gullefjun...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar