Det finns en tjej jag vet som har ett problem. Hon bor i ett trevligt villakvarter, i ett trevligt litet vitt hus. Ibland lägger hon sin trevliga son, och går ut på sin trevliga bakgård för att slappa lite i solen. Idag gjorde hon just det, och efter bara 5 minuter kommer hennes grannars (typ) sjuåriga son. Så hjälp henne nu, ska det vara så att bo i ett trevligt litet villakvarter? För även om han bara är 7, så är ju hon ändå en flicka och känner sig lite obekväm. Typ sitta där i en liten bikini och småprata. Så hjälp! Är det hon som är alldeles överkänslig? Eller deras son som är gränslös? Och hur ber man då honom gå på ett icke otrevligt vis? Hjäääääälp!
(Mesigt, men vill man inte sitta där själv ibland? Sitter just nu med hörlurarna på, fast utan musik. Hörlurar måste vara det bästa som uppfunnits...)
1 kommentar:
Det är alltid svårare att få ungar att gå sin väg än vuxna. Dom greppar inte det där med gränser. Och om det är den grannson jag tror, så finns det ju även andra begränsningar.
Skicka en kommentar