söndag, juni 26, 2011

Åh HERREGUD vad jag känner mig gammal när jag skriver det här inlägget.

(Midsommar för två år sedan!)


Förr betydde midsommar lite skoj, och lite fest. Det var verkligen en rolig helg. Numera betyder det smockat med folk på ICA Maxi. Grannarna är konstant fulla, och återupplivar "sweet home alabama"-tiden. Subway har stängt. Gymmet - framförallt - har stängt. Och hela tiden har man en besk eftersmak av utebliven fest i munnen. Att man borde skaffa barnvakt. Vi borde hitta på något (eller i alla fall vilja hitta på något). Vi är ju unga. Men ingen av oss vill!


Midsommar har blivit så himla överskattat.


(Men tacka vet jag festivaltorsdagen! Då får Dino spendera lite kvalitetstid med sin far, och jag får spendera lite kvalitetstid på festival´n.)

1 kommentar:

Frida sa...

Åh, vad jag känner igen mig! Varenda "festhögtid" känns det som att man MÅSTE göra nåt, bara för att. Egentligen är jag nöjd med att sitta hemma, men tanken på den där uteblivna festen liksom gnager...