BVC!

Dagens matchvikt var 7560 gram och 68 cm lång!




Igår testades det mammacore för första gången. Och när jag blundade, hade jag sett ett rum framför mig. Med en massa bebisar i. Och mammor som låg strandade på rygg, oförmögna att vända sig - likt sköldpaddsungar som kravlat upp hur havet.

Och jag var inte helt fel ute.

Det var ett rum.

Det var en massa bebisar där.

Men bara en mamma som låg strandad. Jag...

Blir att hårdträna till nästa gång (och köpa snyggare träningskläder uppenbarligen!)

Nämnde jag att Dino slukade sin gröttallrik igår? Nä? Men det gjorde han! Och en hel del kom på insidan, inte bara utsidan som sist.

Over and out.

Kanske en vanlig dag för er.

Men inte för Dino. Idag har han nämligen fått smaka både potatispuré och gröt! Och hans föräldrar stod förväntansfulla och väntade på miner - redo med kameran. Och jag har suttit nu i 10 minuter och bläddrat fram och tillbaka mellan bilderna, och försökt bestämma mig vilka som ska hamna här. Men det är omöjligt. Så nu kommer det att komma en massiv bildbomb - hoppas blogspot pallar. Se och njut. Det finns för övrigt en hel del kandidater till Dinos studentplakat här, hehe.

Han smakade potatis till lunch, och lite gröt till kvällsmålet. Jag är mest fascinerad över hans kläder. På samma sätt som Bruce Willis har rena, fina kläder i början av filmerna - som sedan alltid är superlortiga i slutet - så har Dino lite samma stuk idag. För hur kul var det inte att kladda i gröt?

Over and out.

Idag, min son, blir det käk.

Söndag idag. Och dagen D. Jag hade tänkt mig att Dino för första gången skulle få en liten smakportion. För amning är så svårt - och dessa 4 månader och några dagar har vi verkligen kämpat med den. Men när Dino är som lyckligast, är när han är nära, nära Mamma i soffan - och har sin flaska. Så nu blir det lite mat. För amning är inte bara svårt - jag tror att det är svårare än det borde vara. Ofta blir han ledsen när han ska amma, men när han ser flaskan blir hela lillkroppen till sig.

Förutom på morgonen, då finns det mycket mat åt honom, då funkar amningen fint. Men ärligt talat. Om jag var en mjölk-kossa, skulle jag varit slaktad för länge sedan. Och sedan serverad på något sunkigt ställe, typ som Donken när det fortfarande fanns i Skellefteå. Ett ställe där dom aldrig städar, och serverar billigt kött från dåliga mjölk-kossor. Det skulle vara mitt öde.

Nä. Idag blir det smakportioner, och nu ska jag ta ett ögonblick och begrunda härligheten i att jag inte är en ko.

Over and out.

Ernst-kvällen i bilder.

Så var det officiellt slut på sommaren för nästa gång. Men, vad gör väl det när vi har en sådan rolig vinter framför oss? Jul, pulkor, och ja...en massa, massa skoj. (Snälla påminn mig om detta inlägg till våren, säg februari?) Ernst-kvällen vart i alla fall lyckad. Goda sillmackor, en fot-tårta (för att hylla Ernst´s fötter!). Kunde inte blivit bättre!

Ikväll blir det godis - som jag har längtat. Hela dagen! Jag har en aningens övertrött Dino här med mig, han fick följa mor sin på stan idag. Hon shoppade 2 linnen och 2 koftor - åh älskade höst, när man får klä på sig! Men nu är han både glad och ledsen, på en och samma gång. Och snart är det dags för sängen - för honom ja. Mor hans ska titta långt ner i Cola burken, och dyka ner i godispåsen!

Ha en trevlig lördagkväll alla!

Over and out.

Vi börjar vara gamla.

Vi märker det när vi spelar Super Mario.

Lördag idag, och det är svårt. Vi har haft så mysiga dagar på sistonde - så jag vet inte hur det ska toppas detta. Ernst-kvällen i torsdags, måste ju särskilt nämnas. Det var ju sista Ernst, och därför slogs på det stort. Bilder kommer senare, jag lovar.

Over and out.

Godmorgon världen! Kl. är 11.44.

Blir nog inte mer skrivet än så. Dino är sällskapssjuk och vill inte sitta själv! Och under tiden jag har har pekfinger-valsat ihop dom här orden har han:
Gjort kalas i brallan: 1 gång. (Men borde räknas som 4, minst.)
Börjat tugga på datorn: 3 gånger.
På mig? Typ 11 gånger.
Försökt dra ner allt som sitter i en sladd: 34 gånger. minst.

Mammafika idag.

Over and out.

Om mammahjärnan. Kl. är 22.47.

Nä. Att bli mamma har inte gjort under för min intelligens. Jag märkte det idag när jag var ute med barnvagnen och gick. Helt plötsligt hoppade det fram en liten, liten fågel på vägen. "Åh, en talgoxe!" tänkte jag att jag tänkte. Första felet. Är inte dom typ i Afrika nu och glassar? I alla fall. I mitt huvud borde jag ha tänkt talgoxe. Men när fågeln hoppade fram, tänkte jag "åh, en oxfile!". Jag tror att det är gröt därinne numera.

Just nu sitter jag och rekar terrängen inför torsdag. Det är ju nämligen det allra sista Ernst, och nu ska sommaren avtackas. Detta måste ju självklart uppmärksammas - och jag försöker hitta något supersmaskigt som är nyttigt också. Tror jag kommer få sitta här ett tag och leta.

Idag har Davids farmor och farfar varit här och klämt på Dino. Det allra bästa var när jag skulle visa hur roligt Dino tycker att det är när man "låtsasäter" på hans mage. Han skrattar utöver sig. Så även denna gång! Men efter 2 sekunder utbrast Elsa: "Nu måste du sluta skratta!!!" Hon hade nästan panik. Sedan upplyste hon mig om att barn som skrattar mycket, kommer att stamma när dom blir äldre! Jag gissar på skrock, hon var helt övertygad om att det är så. Skulle vara intressant att veta om någon annan hört detta?

Hur som helst så är det k-k-k-k-ört för min lille Gladskit. Han skulle inte ens kunna hålla sig för skratt om så livet hängde på det, precis som mor sin.

Over and out.

Om hur saker (kanske) var bättre för länge sedan. Kl. är 09.28.

Och nu menar jag inte månader, utan jag menar ÅR. Många år. Typ på artonhundratalet. Jag tror jag skulle passa in då - tidigt artonhundratal. Våran bil fyllde nämligen tre år igår (grattis Hyndan!) och i och med det, var vi ju tvunga försäkra upp den.

Jag: Hej. Jag skulle vilja försäkra upp våran Hynda. Och även ha Assistans och den här försäkringen bilextra.

Folksam: Ja, då ska vi se. Du har ju våran märkesförsäkring, för hyndor, och den innehåller Assistans redan.

Jag: Men bilextra? Det täcker mot stenskott va?!

Folksam: Märkesförsäkringen den täcker uppsåtlig skada på bil, takbox.

Jag: Men jag vill gärna ha bilextra, som täcker för stenskott och skador på klädseln.

Folksam: Nääää, men det går inte. Dom går inte att kombinera!

Så då är det alltså billigare att jag ger byns fyllo en 50-lapp, och sedan får han slå sönder rutan. Än att jag lämnar in den med ett stenskott.

Tänk på artonhundratalet. Då fanns det inte försäkringar. Det fanns inte 48 stycken olika försäkringsbolag. Skaffade man en bil var det bara att vara försiktig, och hoppas på det bästa! (Pricerunner hade inte klarat sig länge då...) Så jag tror jag skulle kunna passa in då.

Så grattis Hyndan. Vi har haft mycket bra stunder tillsammans, och nästan inga dåliga - och det tycker jag kännetecknar en bra bil. Hurra, hurra, HURRA!

Om "kan själv". Kl. är 01.04.

Nedrans napp.

Om snö. Kl. är 13.15.

Nu kan den komma.

Over and out.

Om vad man skulle kunna göra för att äta 3,4 hg godis och ändå vara lite nyttig. Kl. är 22.41.

Man skulle kunna gå ut och gå runt hela Bureå.

Man skulle även kunna äta keso till lunch. Med lågkalorijordgubbskräm.

Man skulle kunna schvettas framför en hurtig dam på tv, som var trettionde sekund säger "feel it burn!" - i 52 minuter.

Man skulle kunna pressa i sig en torr sallad till middag.

Så nu har jag tänkt njuta av mitt underbara lördagsgodis! Nämnde jag att jag ska vara läcker innan jul? Nu får det fan vara nog, tänker jag.

Over and out!

Om dagen (som gud glömde?) Kl. är 19.51.

Idag har vi haft vår traditionella fredagsutflykt till stan. Det var jättekul...

...om man bortser från att vi glömde säkert hälften av grejjerna vi skulle ha på Maxi. Dino vart ledsen och hungrig halvvägs in i shoppingen. Jag förlorade David till filmerna på Rusta (och HAN klagar på mig och ikeas doftljus!). Att jag vart tvungen lyssna på någon som upprepade "close to crazy" utan avbrott i vad som kändes som en evighet (efter att stadscharmen med filmerna tog slut. Och sist men inte minst...att jag spillde ut Davids kaffe på mig - hela mig. Och sedan fick gå på stan, kaffe fläckad. Hela jag.

Men förutom det var det trevligt!

Over and out.

Om balans...igen. Kl. är 23.51.

Nu är jag och snusar igen på detta med balans. Och denna gång med min trogna kamrat Kisendorf. Sedan Dino föddes har det varit svårt att komma in i "hundtänket" igen, och tyvärr hade vi nog hamnat i en ond cirkel. Jag - en grinig/hormonell. Kia - nere och trotsig. Därför är jag så glad nu, eftersom vi har börjat på hundkurs! Det ska bli så roligt att få spendera några timmar varje vecka tillsammans med henne. Som förr i världen.

(En tid för länge sedan, när jag var världens lyckligaste - men inte visste att man kunde bli ännu lyckligare. Och en tid när jag hade en dålig mobilkamera...)

Förutom att hinna med hundkursen har jag och Dino varit på mammafika. Trevligt som vanligt, men denna gång valde Dino - tack för det - att inte leka pipleksak. Ikväll har vi snaskat ihop en nyttig limesorbet. Tur att den var nyttig, för den var banne mig inte god. Personligen knaprar jag hellre på ett salladsblad, som en annan kanin. Den är ett steg i min nya, nyttiga livsstil som ska göra mig till en läckerbit. Lite ironiskt...men jag vill verkligen bli en läckerbit. Innan jul ska jag vara en, och nu när jag skrivit det här - kan man inte balla ur. Jag lovar att hålla er uppdaterade.

Over and out.

Om adrenalinkickar. Kl. är 22.24.

Jag kommer aldrig att måsta hoppa ur ett flygplan. Aldrig klättra uppför ett högt berg. Aldrig fäktas mot tjurar i Spanien. Jag har kommit på den ultimata adrenalinkicken.



Såhär gick det till...



Tänk er en solig fredag i Augusti. En tjej, låt oss kalla henne Sara, och en kille, låt oss kalla honom David, har tagit en stadstur. Med sig har dom deras son, hmm...Dino kan vi väl kalla honom? Dom har ätit lunch, hyrt filmer och handlat kuddar och haft det allmänt mysigt. På vägen till bilen passerar dom Åhlens, och bestämmer sig för att gå in. David vill direkt gå och kolla om dom har några bra filmer, och Sara strosar runt lite. Plötsligt skådar hennes norra öga (eller södra, va fasen vet jag) super-duper-fina dreggellappar. Medveten om att David kanske (förmodligen) kommer att tycka att det inte är ett nödvändigt inköp (och det är det förmodligen inte!) blir hon lite tveksam. Men dreggellappar kan man ju aldrig få för många av. Stärkt av den insikten plockar hon på sig två stycken, men hittar även en matchande mössa, ett par sockar och jeans på rea. Från att ha varit en lugn människa förvandlas hon, och helt plötsligt har hon bara ett mål i siktet - ta sig till kassan utan att Dinos far hinner dit. Väl i kassan tittar hon på expediten och ler:
- Jo dom är jättefina, men jag måste skynda mig lite. Jag vill inte så gärna att hans Pappa ska få reda på detta...Blink. Blink.
-Okej. Ha. Ha.
Epediten såg mycket skeptisk ut, och under disken fingrade hon förmodligen på den stora röda knappen som kallar dit väktare.

Och jag hade ungefär 180 i puls. Men jag hann. Fast nu har jag ju ändå avslöjat mig genom att skriva här. Värt.

Idag har jag ätit Keso för första gången - det smakade okej. Jag tror jag ska kunna vänja mig. Jag har även hunnit springa långa elljuspåret igen. Det gick bättre än sist (vilket inte säger så mycket, men...). Det stora nederlaget kom i mitten när jag mötte en gubbe som var säkert 60, och såg ut som tomtens smala bror. Han bara susade förbi i ett par spandexbyxor. Utan att flåsa ens, som en jädra älg. Kändes lagom bra.

Over and out.

Om hur brevbäraren kommar att hata mig om ett litet tag. Kl. är 11.05.

När han ska pressa ner typ sjuttioelva paket från Tradera i min super-pytte-lilla (så kommer det att kännas då i alla fall) brevlåda. Jag hade tänkt sitta bredvid brevlådan, och vänta på posten - men är rädd att den där overallen med hundar på kanske kommer att lämna ett märke, när han kastar den på mig. Jag nöjer mig med att spana mellan krukväxterna medan han kastar ilskna blickar mot vårat hus.

Men. Det var ju helt nödvändiga grejjer. Capice?

Over and out.

Om att jag ska till frisören idag. Kl. är 11.28.

Idag är det dags att göra något åt trasslet som sitter på huvudet och kallas för hår. Det är svårt, för jag har många krav.

Det får inte bli för kort (ja. det är egentligen mest David krav)

Jag vill inte att folk ska peka och skratta när jag går förbi. (Ja. Okej. Jag har tydligen bara ett krav.)

Men, vad tror ni? Kanske såhär?

Blir bra va?! Tur jag har en bra firsör...

Over and out.

Om balans.

Jag har nästan alltid svårt att hitta balans i livet. Oftast fokuserar jag så mycket på en sak i taget, och när den går bra är jag helt uppe i den. Och då blir annat lidande. Nu har jag tänkt rätta till det - den här långa ledigheten tillsammans med Dino ska ge mig balans i livet. Eller det är vad jag tänkt i alla fall. Förhoppningsvis har jag klurat ut detta, innan han börjar dagis!

Ja. Det jag skulle komma till, var egentligen varför jag ibland är så dålig på att uppdatera. Jo - balans! Om jag satt för mycket vid datorn, skulle jag inte ha ett liv. Om jag inte hade ett liv, skulle jag inte ha något att blogga om. Logiskt, eller hur?

Dessa dagar har vi hunnit ta den beryktade stadsturen, till och med David tyckte det var skoj den här gången. Ett vinnande koncept är att göra bort alla tjej-stads-grejjer en annan dag när man är i stan. Ätit middag med hela familjen Nilsson, mysigt. Fast ledsamt när dom åker igen. Igår vart det en pyssel-hemma-dag, och vi Ernstade till hallen. Jag ska visa er sen. Och sedan lördagsträning och lördagstvagning. Jag har ju varit ute och sprungit en del i sommar, och igår bestämde jag mig för att ta mig an långa elljusspåret. Såhär artade det sig:

1 kilometer: Men det här går ju riktigt bra, långa lätta steg. Åh, en uppförsbacke - då tar vi i!

2 kilometer: Det är klart det är dags för det här spåret, och pushar man inte sig själv orkar man aldrig längre.

3 kilometer: Helvete. Måste. Stanna. Benen. Aj.

3 och en halv kilometer: Vilken väg går snabbast hem till soffan. Framåt? Bakåt? Kan man ringa vägassisans för sånt här? Satan! Är det fler på spåret? Sedan när är det fler på spåret?! Undrar om dom ser hur plågad jag är? (håller andan medans dom passerar)

3,8 kilometer: Vafan? En till uppförsbacke? Jaha. Då går vi...

4 kilometer: Men. Nästan framme - det gick ju bra det här (tur att minnet är kort)

När jag kom hem tittade Dino på mig och skrattade. Och hans far sa: "Titta! Mamma har fått en ny färg!" Jaja. Passa på att skratta Dino, i höst är det du som ska köra både core och yoga med mor din!

Over and out.

Om inredning in general. Och tv-bänken in particular. Kl. är 01.51.

Torsdag = Ernst-dag. Idag kändes det extra trevligt - eftersom vi fått upp nya tv-bänken, och vi kunde glatt konstatera att trots att den inte var gjord av rundstav eller armeringsjärn så var den ändå stylish. (Nu förstår ju inte ni icke-ernst-lovers därute, men Ernst har en thing för rundstav och armeringsjärn. Och för att kalla grejjer för stylish.) Vi har lite projekt på gång här hemma, och imorgon ska vi fortsätta att fixa till det. Jag har en plan jag är lite eld och lågor över. Ernst would be proud of us...

(Här är mina ljusstakar - typ 14 kr styck)

Idag så har vi mammafikat på Tuvagården. Och det var mycket trevligt - härligt att det är ett gäng med högt till tak. Annars hade nog jag fått sitta själv och fika. Dino var på väldigt...hrrmmm...livligt humör. Han som brukar vara så lugn och timid, hade en uppvisning i vilka decibelnivåer en 4 månaders bebbe kunde uppbringa. Glädjetjut. I massor. Tänk dig en spädgris. Som någon klämmer på. Eller ett marsvin. Som någon trampar på. Eller larmet inne på CK, sekunderna innan det kommer en väktare och glidtacklar omkull en (inte för att jag testat.). Ja, ni förstår. Jag hörde det. Alla på Tuvagården hörde det. Det sägs att vissa av getterna i alperna hajjade till, men jag har inte fått det bekräftat.

Tur att det är glädjetjut i alla fall, han är ju min lilla gladskit.

Nu blir det att vila upp sig. Imorgon blir det stan med David. Han är rolig han, och lite dement kanske? Varje vecka längtar han efter att fara en sväng till stan. Varje gång vi tagit oss till stan, kommer han på att han inte gillar stan. Sedan ojjas han om det i några dagar. Sedan längtar han efter att fara till stan igen - sedan rullar det på... Jag längtar då. Och jag gillar stan.

Over and out.

Om en trevlig (och solig!) dag. Kl. är 00.12.

Idag har vi hunnit:

*Få tag på det sista till tv-bänken - tur det, eftersom vi hade skippat att tapetsera bakom den. Gör aldrig så innan ni faktiskt har en möbel hemma att ställa för. Eller förresten, gör bara aldrig så.
*Tagit en nästan-broarna-runt-prommis med Marie och Joona. Ätit lunch sedan och vandrat på stan. Åhlens hade 75% på reapriset - och det var som att stjäla. Ljusstakar som tidigare kostat 119 kr - nu 14.50. En väska som kostat 349 kr - vart nu 45 kr. Kul att fynda!
*Faktiskt försökt få ihop tv-möbeln. Kritiskt.

Och nu är jag trött. Tänkte ta en tidig kväll ikväll, typ nu. Vilket är tidigt i jämförelse med när jag brukar lägga mig. Men jag är ovanligt trött, och jag läspar i huvudet. Vilket är vansinnigt irriterande. Mina tankar läspar - i mitt huvud kan jag inte säga "S". Så jag testar att säga "snorkuse" högt - vilket går bra. Men när jag tänker det, kan jag plötsligt inte uttala s. I mitt huvud.

Sov gott alla ni med...

...Over and out.

Om effektivitet. Kl. är 01.34.

Tadaaa! Lilleman i sin nya sittvagn, gladare kan ingen vara. Nu ska han bara växa i den.

Idag har jag kommit ikapp med alla saker jag vill göra - till viss del. Och nu är klockan sent, jag har bröd i ugnen (och det är inte någon slags omskrivning för att jag är gravid. Jag bakar faktiskt. Även om det kanske verkar troligare att jag skulle vara gravid.). Jag har tapetserat klart hallen. Och nu när Dino har sovit några timmar har jag hunnit svara på alla sms jag borde svara på, betalat tradera-auktioner som jag borde betala och svara på mejl som jag borde svara på. Och icket att förglömma, kommentera lite på facebook - så jag inte verkar otrevlig. Nu känner jag mig ifatt världen igen!

Fast. Nu har jag tänkt sova, och då springer den förmodligen ifrån mig igen - men vad gör väl det. Imorgon blir det prommis tillsammans med Marie och Dinos kompis Joona. Gud nåde någon om det inte är uppehåll!

Over and out.

Om frukosten. Kl. är 10.37.

Varje morgon gör jag en übernyttig smoothie med en massa frukt. Den är alltid mumsig, men idag vart den av en slump även snygg. Därför måste jag visa den. Stavmixern är verkligen en av de bästa sakerna jag investerat i.

Idag blir det nya tapeter i hallen. Dino är glad och sällskapssjuk - vilket kommer att göra det svårt. Men det får helt enkelt gå på något sätt!

Over and out.

Om att vara beroende av Tradera. Kl. är 22.45.

Man tycker ju att jag som jobbar på Beroendeenheten (i vanliga fall) skulle känna igen ett beroende. Men det har smygit sig på mig. Och jag vaknade och insåg att jag är tradera-beroende, och kanske framför allt dator-beroende. Men. Jag kan inte ta mig ur det nu. Jag har auktioner jag måste hålla reda på. Det får bli en annan dag.

Har dessutom en bubblande lyckokänsla i magen. Det är numera helt löst med sittklädseln - och nu har vi den i vår ägo. Hade ju hittat en i färgen öronvax eller babybajs om man hellre tycker det. Praktiskt om det skulle ske olyckor. Men det visade sig att hon även hade den jag verkligen ville ha. Nu står den i köket, halvt monterad. Imorgon ska jag göra klart det, det visade sig vara ett litet iq-test.

Den öronvax-färgade.

Vår vagn! (Undrar om den inte kan sova mellan mig och David inatt?)

Over and out.