Det tog bara en halvtimma där vid middagen, innan Dino gjorde sig hörd. Men - han var inte alls färdigsoven. Bara ledsen. Och nappen, den funkade inte. Då är det illa. Till slut gjorde jag det enda rätta, jag kröp ner i spjälsängen med honom. Han kurade ihop sig mot mig, och det tog två sekunder - sedan sov han. Jag drog hans lilla täcke över oss. Tittade mig runtomkring - för att se det han ser varje kväll. Och hans utsikt är väldigt mysig. Kände efter hur gómätt jag var. La min kind mot Dinos panna och drog in Dinodören (hans doft, hans odör). Till sist tänkte jag på hur lycklig jag var, precis i den sekunden. Och hur jag alltid ville komma ihåg det. Allt detta tog 4 minuter. Sedan sov även jag. Med ett leende på läpparna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar