"Ska du och träna ikväll"?
Frågade Elsa, eftersom jag alltid som oftast tränar på söndagkvällar. Men inget "nu måste du sluta träna" "du kommer att försvinna" "visst äter du ordentligt" kom det efter. Där borde jag ha anat oråd.
"Vad tränar du för egentligen"? Säger hon och ler finurligt. Där fanns det inte längre ett rätt svar, eftersom jag misstänkte att hon hade ett svar åt mig. Jag drog till med Vasaloppet för att säga något. Då skrattar hon och säger:
"Jag tror hon tränar för att stå sommarbrud!"
...helt lyriskt.
Ja. Att träning skulle straffa sig, didn´t see that coming. Nämen. Ingen press alls nu inte. Inte för att jag inte vill gifta mig. Någon gång. Men, hur tar jag mig ur detta?
2 kommentarer:
Det är bara att du står ditt kast :-)
hahha! Det låter som farmor!! Men vi ser framemot sommarbröllopet då!!
Skicka en kommentar