Så mysigt med en vinterpromenad, tänker jag.

Så underbart vackert det är ute.

Klart vi ska gå.

Varför gör vi inte det oftare?

Klär på Dino.

Klär på mig.

Dino hinner ta av sig allt utom overallen.

Klär på Dino igen.

Får fram vagnen.

Satan. Så kallt det är.

Dino tar av sig vanten och mössan.

Tar på Dino vanten och mössan.

Kopplar Kia.

Kopplet har frusit.

Lämnar uppfarten.

Måste snyta mig.

Kia hänger i kopplet som en 20-kilos tyngd.

Tar på Dino vanten.

Tar på Dino tossan.

Vänder för att hitta nappen som han spottade ut för 100 meter sedan.

Dino somnar.

Väcker Dino.

Dino gråter.

Dino slutar gråta.

Dino somnar.

Väcker Dino, eftersom det är lunch om 15 minuter. Och sedan sova.

Dino gråter.

Kia försöker göra sina behov på en tomt.

Vadar ut i snödrivan för att hindra henne.

Vänder om för att hitta Dinos vante.

...

Någonstans där kommer jag på varför det var ett tag sedan sist... Fan vad jag längtar till sommaren nu.