An A for effort.

På vägen till dagens bodypump på Friskvårds, hann jag tvärspringa på stan. Med andan i halsen korsade jag övergångstället utanför HM, och precis där står ett Jehovas vittne och undrar om jag inte vill ha en av hans Vakttornet. Jag tackar artigt men bestämt nej, och väntar på att ljuset ska slå om.

Bara några minuter senare (med andan lika mycket i halsen) måste jag ju korsa samma övergångsställe igen. Fortfarande stressad, för klockan är mycket - och en bra plats på pumpen är viktigt...

"Men, dig har jag ju frågat va?" säger han när jag närmar mig. "du har inte ångrat dig?" undrar han.

"Nä, inte det" svarar jag.

"Men, vad tror du på då?" frågar han mig.

"Gaaaaah" tänker jag. Men, jag vänder mig om och säger att jag inte har tid att diskutera.

"Hur kan man inte ha tid för tro?" frågar han.

"Därför att jag måste hinna i tid till mitt bodypump-pass, så jag kan få en bra plats när dörren öppnas! Det är ungefär som att du vill ha en bra plats, när portarna till det där paradiset öppnas!"

Han var nog öppen för att diskutera det, men då var jag redan halvvägs på väg till träningen...