Har man inget bra att säga, är det lika bra att vara tyst. Eller typ tyst. Jag var inte ens särskilt peppad innan träningen idag, det borde ha varit både en indikator och en varningsklocka. Jag körde rygg igår (tillsammans med allt annat på överkroppen!) och jag gillar inte rygg särskilt mycket. Dagen efter får jag alltid den sedvanliga träningsvärken, men ofta även låsningar. Två timmar innan slog det till, ouch.
Jag kom ju då inte med på combaten, så det vart istället pump. Det var kanske hälften så roligt som en vanlig onsdag, men den där genuina glädjen fanns inte. Och att jag dessutom hade träningsvärk i allt, utom benen, hjälpte inte. Nu känns träningsveckan rubbad, och det blir bara fel.
Nä, en lång natts sömn - det är vad som ordineras. Så, med nya friska tag imorgon! Gonatt på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar