"Nu är jag så lycklig" tänker man.

När jag kom upp från källaren låg Dino på köksgolvet med sin snutte. Kanske låg han och filosoferade, vad vet jag? Jag la mig ner bredvid honom - och då brast han ut i världens leende! Sedan kröp han närmare, och gosade in sig under min haka. Jag kramade om honom, och Dino låg stilla i säkert 20 sekunder.

Just då. Ni vet, just precis då - var jag ännu lite lyckligare än i vanliga fall!