Ramarna hade jag lämnat i bilen. Bilen. Bilen. Bilen. Som varit min trogna följeslagare (eller om jag varit dess. Jag vet inte. Det har varit svårt att veta vem som fört vem.) Min blipp-blipp grej har slutat funka - men vad gör det. Jag äger dig, du är min och jag har en nyckel. Tydligen bestämde sig bilen för att göra uppror. Klockan 23.19 - en torsdagkväll - bestämmer den sig för att slå igång larmet.
Det känns som att min trogna följeslagare har stuckit en kniv i ryggen på mig?
Undrar om det är för att vi kallat den för hyndan i alla dessa år? (Det var ju bara på skämt. Tough love, du vet.)
Hyndan på en sommaräng, i somras. Undrar om den kan ha treårs-trotsen?
1 kommentar:
Åh, tack tack! Och precis som du anade, är det huset i sjön. (därav min väldigt fyndiga bloggadress som ingen riktigt förstår sig på :P)
Skicka en kommentar