Och hela morgonen har han suttit som ett ljus, lekt lite med sina leksaker. Vi har lyssnat på musik - och han har dansat. Och inte bara dansat, utan även ackompanjerat på klossar. Han har varit som ett solsken, och inte ställt sig upp mot något.
Det är precis som att han känner på sig att jag har tänkt smita in på Babyproffsen innan träningen ikväll och köpa en hjälm åt honom.
"Men Mamma! Jag behöver inte en hjälm, titta så fint och stilla jag sitter!"
Jo men tjenare. Mamma är inte född igår. Eller bakom flötet. Ja ni förstår, hon är inte lengräddad.
1 kommentar:
Visst var det skrämmande tider när de små börjar resa sig upp utan att kunna stå eller ta emot sig ordenligt än. Men de lär sig fort att ta emot sig! Som tur är! Stå emot viljan att köpa hjälm. Om det inte tar ont i skallen när han ramlar kanske han inte lär sig att vara försiktig :) Barn är ju i stort sett byggda för att ramla :)
Skicka en kommentar